Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Martin Modéus: ”Fredsbudskap är svåra att skrika”

Stiftsdagarna.

Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter?

8.11.2023 kl. 14:52

Det är lördag i Konstfabriken i Borgå. Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus ska snart gå upp på scen och hålla sitt festföredrag, men innan dess tar han sig tid att kommentera världsläget och kyrkans framtid tillsammans med sina finländska kollegor ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

I Sverige hör en lägre procent av befolkningen till folkkyrkan än i Finland, tappet har skett snabbare. Det till trots är ärkebiskop Martin Modéus inte modfälld, åtminstone inte över det faktumet.

Om man jämför Svenska kyrkan med de stora politiska partierna i Sverige så har partierna förlorat drygt 80 procent av sina medlemmar sedan 1970-talet. Under samma tidsperiod har Svenska kyrkan förlorat omkring 30 procent av sina medlemmar.

Modéus konstaterar att det är siffror som man kunde tro att han i egenskap av ärkebiskop skulle vara glad över.

– Men det är jag inte, för det återspeglar något som är lite farligt i samhället, nämligen att människor inte längre engagerar sig.

Men på många platser i Sverige, där all service försvunnit, där skolan, butiken och banken är borta, där finns kyrkan kvar.

– När vi ser till att inte släppa kontakten till marken, då ser människor att vi är en viktig samhällsbyggande kraft och vill vara med. Däri ligger också förklaringen till varför medlems-
tappet faktiskt är så litet, säger han.


När kyrkan måste krympa, vad kan man avstå och vad får man absolut inte välja bort?

– Lokal närvaro kan man inte ta bort. Gudstjänster, undervisning, diakoni och mission kan man inte ta bort. Så har kyrkan arbetat i alla tider: genom att vara på plats, be tillsammans, undervisa och berätta om den kristna tron.


Vad kan man spara bort?

– Allt det andra.

För att konkretisera en aning: vad gäller till exempel byggnader anser Modéus att det är kyrkorna man ska hålla fast vid.

– Sälj det övriga om det behövs. Församlingshem kan man alltid köpa tillbaka eller bygga nya.

Men den gamla kyrkan, som navet och noden för bygdens människor, är oerhört viktig. Mycket av den tro som folkkyrkan möter och hanterar är en tro relaterad till byggnader, gravar, traditioner och minnen.

– Därför behövs den fysiska närvaron, för att människor som inte skapat en bärbar tro i huvudet ska kunna få rum för sin tro. Det är inte en outvecklad tro, utan en tro som kräver all respekt och god vilja.

– Därför är kyrkorna jätteviktiga, och det måste lysa i dem ibland för att symboliskt säga att den här bygden är viktig för Gud. Den här bygden är inte bortglömd.

Borgå stift har andra utmaningar

I Borgå stift är kyrkotillhörigheten förhållandevis hög i jämförelse med resten av stiften i Finland. En förklaring till det är att Borgå stift tjänar en språklig minoritet, och kyrkan är ett sammanhang som håller ihop minoriteten.

– En av våra stora utmaningar är att bekräfta medlemskapets betydelse. Det betyder något på riktigt att man är medlem i den här kyrkan, och då tänker jag inte på ekonomin, utan på att man bidrar genom att finnas och vara den man är, säger biskop Åstrand.

Ärkebiskop Luoma betonar att trenden är nedåtgående i många länder där kristendomen är och varit majoritetsreligion, men på världsnivå når kristenheten hela tiden nya människor.

– Också här i Finland och i de nordiska länderna säger folk att de inte är religiösa, men nog andliga. Jag tror att det är lite mer krävande att vara religiös än att vara andlig. Jag tror också att det här är något vi måste bemöta. Längtan efter andlighet finns där. Den stora frågan är hur vi kan ta den på allvar.


Hörs kyrkans röst?

En fråga som återkom under lördagen var hur dessa kyrkans tre män förhåller sig till kriget i Israel och Palestina.

– Våldet är något som alltid måste fördömas. Då Hamas gör sina gärningar är det inte rätt. Att Israel tar till åtgärder för att försvara sin tillvaro är rätt, men det är inte rätt av dem att ta till sådant våld att civila dör, säger Luoma.

Åstrand betonar att vi i Finland behöver se upp för att inte skapa ytterligare polarisering genom att diskutera ett väldigt polariserat läge i Mellanöstern.

– Vår uppgift här att fundera på hur vi kan vara ett redskap för fred här i landet, men också att diskutera på ett sådant sätt att nya motsättningar inte föds.

De tre biskoparna reflekterar över om kyrkans röst hörs tillräckligt starkt och klart just nu. Luoma framhåller att vi lever i en tid då våra åsikter är något av en identitetsfråga. I det klimatet kan det vara svårt att nå fram, oberoende av hur tydligt man artikulerar.

Åstrand lyfter vikten av de lågmälda handlingarna. Hur församlingar i hela stiftet, men också över hela världen, varje söndag ber för fred.

Modéus instämmer.

– Fredsbudskap är svåra att skrika, sammanfattar han.



Länk till ärkebiskop Martin Modéus festföredrag på stiftdagarna 28.10.2023.

Rebecca Pettersson


Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00