Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.
Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.

Advent – från julfasta till julstress

korsholm.

På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle.

23.11.2022 kl. 16:25

Fyra veckor före jul börjar projekten bli fler där hemma. Julklappar måste skaffas, mat och städning planeras och kalendern fylls av julfester. Julbelysningen kanske blir lite mindre i år när man borde spara dyr ström. Man börjar fundera över den pusselbit i julpusslet som i år blir den svåraste för många – ekonomin. Julstressen kommer smygande fast man egentligen helst skulle vilja ha julfrid.

Också i församlingens verksamhet är advent en av de aktivaste perioderna under året. Många har som tradition att sjunga De vackraste julsångerna vid någon av sångstunderna, gå på julkonserter eller höra om hur Jesus red på åsnan under första advent. I Korsholms kyrka kommer alltid den fullstora åsnan på hjul fram under familjegudstjänsten på första advent. Under pandemin började många barn fnittra glatt när de såg att till och med åsnan hade munskydd, precis som alla andra. På andra advent tar ungdomarna över gudstjänsten och Lucia har ibland skymtats.

Allting som sker i församlingen syns inte ens i annonserna. Det blir många julfester i körer och grupper. Många julbesök när diakonin ger en julhälsning till ensamma seniorer som kanske annars inte träffar så många över helgerna.

Ursprunget är fastan

Adventstiden före jul, då man förbereder för att julen ska komma, har blivit årets stressigaste tid för hela samhället. Fast egentligen har advent sitt ursprung i en tid då man fastade och varvade ner efter en tung höst i jordbruket för att sedan kunna fira jul. Advent betyder ju ankomst, och det man väntar på är julen och Guds ankomst som ett litet barn. Som barn gör vi det med adventskalendrar och tindrande ögon, som vuxna tänder vi mer stillsamt våra fyra adventsljus som ett tecken på väntan. Det här är tiden då många kyrkor tar fram stora fina julkrubbor och många människor bygger egna julkrubbor hemma. Man bygger fina dioramor som har vise män, änglar och herdar med sina får, Josef, Maria och såklart en liten Jesus i krubban.

Men advent betyder inte bara Guds ankomst då för länge sedan under första julen, utan också Kristus andra kommande vid tidens slut. Advent har ibland lite av domedagsväntan över sig, också annars än bara en ekonomisk domedag av alla utgifter. Går man i kyrkan under flera söndagar i advent, så märker man snart att de olika söndagarna handlar om olika aspekter av att Gud anländer i vår verklighet.

Den stilla och meditativa fastetiden har förvandlats till dagens hektiska adventsprestation därför att vi gör den till det. Att köpa dyra saker och äta för mycket mat är dagens sätt att fira att något är viktigt. Det är vårt sätt att visa hur mycket julen, familjen och traditioner betyder för oss, och vi gör det så fint vi kan. På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle, gamla traditioner i vår tid.

Mitt i årets ekonomiska stress är det bra att minnas att nästan allt som församlingen ordnar är gratis, bara en del konserter har inträde, och att friden går att hitta där. Fast kyrkor ofta har flera människor under advent än annars så finner de flesta julfriden och lugnet för en stund i gudstjänsten eller under musikstunden.

Årets utmaning kan vara att göra först advent och sedan jul enklare. Mindre köpt, mera eget, och kanske flera upplevelser som ger andra minnen att se tillbaka på än den perfekta julstädningen och dekorationen. Det finns så många sätt julen kan vara perfekt på.

Rune Lindblom


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15