Petra Högkvist (till höger) tycker det är viktigt at hitta en kandidat som tycker ungefär som man själv. Kerstin Weckstöm har lång erfarenhet av beslutsfattande i församlingen och samfälligheten.
Petra Högkvist (till höger) tycker det är viktigt at hitta en kandidat som tycker ungefär som man själv. Kerstin Weckstöm har lång erfarenhet av beslutsfattande i församlingen och samfälligheten.

Vad då församlingsråd och kyrko­fullmäktige?

FÖRSAMLINGSVAL.

Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta?

27.10.2022 kl. 12:25

Det är inte alltid det lättaste att hänga med i beslutsgången och att ha koll på vad de olika beslutande organen gör i en församling. Det kan Kerstin Weckström från Solf hålla med om. Hon har suttit som förtroendevald i många perioder och kan räta ut en del frågetecken.

– I församlingsrådet behandlar man frågor som gäller den egna församlingen. I kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet behandlar man sådant som gäller hela samfälligheten, till exempel fastigheter.

Kerstin Weckström sitter som bäst som viceordförande i församlingsrådet i Solf, och är också med i gemensamma kyrkorådet och har tidigare suttit i gemensamma kyrkofullmäktige. Det som man som väljare i första hand behöver ha koll på är att kandidater i den egna församlingen ställer upp för en plats i antingen församlingsrådet eller kyrkofullmäktige, eller för både och. Gemensamma kyrkorådet utses däremot av fullmäktige.

– Det kan hända att många upplever att de inte riktigt vet hur allt det här fungerar och vi har diskuterat om vi borde ordna utbildning om de olika organen och beslutsgången.

Kerstin Weckström jobbar som musiklärare vid Borgaregatans skola och Vasa gymnasium. Förtroendeuppdragen har hon upplevt som meningsfulla.

– Av olika orsaker har jag inte haft tid att gå i kyrkan och delta i annan kyrklig verksamhet så ofta som jag skulle ha önskat, min dotter tävlar i dressyr i landslaget bland annat, så jag har tänkt att med förtroendeuppdrag kan jag bidra till församlingen.

Hon har inte upplevt stora åsiktsstormar.

– Vi är ofta ganska eniga. Beslutsgången är långsam, men det finns påverkningsmöjligheter. Församlingsmedlemmar kan komma och prata med oss medlemmar i kyrkorådet om olika önskemål och angelägenheter som rör den egna församlingens verksamhet, byggnader, områden och så vidare. Då kan vi ta upp det på våra möten.

Varför rösta?

Petra Högkvist i Korsholm är medveten om att röstningsprocenten varit låg i församlingsval.

– Jag tycker det är viktigt att vi ger vår röst. Det är en rättighet vi har i en demokrati. Jag har också fått med min sambo fast han kanske inte tycker det är lika viktigt som jag. Man kan inte klaga på verksamheten om man inte röstar.

Ett sätt att påverka är att försöka hitta en kandidat som står för ungefär samma åsikter som en själv.

– Jag hittar inte sådana som till hundra procent tänkter som jag, jag måste kompromissa i vissa frågor.

Petra Högkvist har några saker hon tycker är extra viktiga.

– Jämställdheten i församlingen och barn- och ungdomsarbetet. Jag tycker det barn- och ungdomsarbete som finns i församlingen just nu är jättebra. Jag har deltagit i verksamheten med båda flickorna när de var små. Sedan har de fortsatt att vara med i körer.

– Kvinnoprästfrågan har varit på tapeten i Österbotten. Alla ska få jobba i en församling och känna gemenskapen, det är en viktig fråga.

Vissa egenskaper är viktiga som förtroendevald, anser Högkvist.

– Det ska vara någon som kan tala för sin sak. Men man ska också kunna lyssna på andra, diskutera olika åsikter utan att ta det personligt.

Kort ABC i kyrkopolitik

  • Förhandsröstningen i församlingsvalet 2022 pågår 8–12.11. Valdagen infaller 20.11. På församlingarnas webbplatser hittas röstningsställen och tidpunkter.
  • I valet väljer de röstberättigade vem som ska sitta i församlingsrådet och i gemensamma kyrkofullmäktige för en fyraårsperiod. Om det inte finns tillräckligt med kandidater blir det sämjoval.
  • Församlingsrådet leder tillsammans med kyrkoherden, som är ordförande i församlingsrådet, församlingens verksamhet och fattar beslut som berör den egna församlingen.
  • En kyrklig samfällighet består av flera församlingar som har gått samman inom olika områden såsom ekonomi och förvaltning.
  • Gemensamma kyrkofullmäktige utövar den högsta beslutfattande makten i en kyrklig samfällighet, och tar beslut som angår hela samfälligheten, det kan exempelvis gälla fastigheter och tjänster. Ordförande i fullmäktige väljs av fullmäktigeledamöterna.
  • Gemensamma kyrkorådet utses av gemensamma kyrkofullmäktige. Rådet förbereder ärenden till fullmäktige och verkställer de beslut som fattas i fullmäktige. I gemensamma kyrkorådet ingår en fastighets- och en personalsektion. I kyrkorådet sitter förtroendevalda från alla församlingarna i samfälligheten, antalet fastställs enligt församlingens storlek. Alla kyrkoherdarna sitter i kyrkorådet och ordförandeskapet cirkulerar mellan dem.
Ulrika Hansson


För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23