Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.

Varför finns jag? På Alphakursen får man fråga och diskutera

Replot.

– Speciellt intressanta är diskussionerna, när man får vrida och vända på allt som har med tro att göra, säger Gertrud Alenius. Hon är en av tolv deltagare i den Alphakurs som ordnas i Replot i år.

14.10.2022 kl. 13:36

Gertrud Alenius valde att gå årets upplaga av Alphakursen i Replot, en slags introduktion i kristen tro, med låg tröskel. Varje träff består av en gemensam måltid, en inbjuden föredragshållare som talar kring ett visst tema och sedan påföljande diskussion.

– Jag tycker de olika rubrikerna för våra träffar är så intressanta och angelägna. Redan titeln på samtalshäftet ”Varför finns jag?”, det engagerar alla.

Man måste inte vara församlingsaktiv eller troende för att vara med, konstaterar hon.

– Vi är var vi är på vår livsvandring, och vi möts där vi råkar vara just nu. Det tycker jag är en jättefin sak!

Vilken fråga när det kommer till tro utmanar dig mest?

Kanske: Hur ska jag kunna tro? Som världen ser ut i dag så dyker förstås tvivel upp. Hur ska jag kunna tro och veta att Gud är god, med tanke på den ondska som finns omkring oss? Det tåls att tänka på och diskutera.

En andra skriftskola

Gertrud Alenius har haft tron med sig hela livet. Hon upplever inte att Alphakursen utmanat hennes tro på ett negativt sätt.

– Jag känner mig stärkt i tron. Men det är intressant att få vrida och vända på den, och så får jag ta del av andra människors synpunkter.

– Alphakursen blir nästan som en andra skriftskola, om man kan uttrycka det så. Då jag var ung hade jag så lite livserfarenhet, nu har jag mer erfarenhet och ser på livet och tron på ett annat sätt.

Hon upplever att det finns möjlighet att uttrycka egna åsikter i gruppen och fritt ställa frågor.

– Jag tycker det har varit så de några gångerna jag hunnit vara med. Samtidigt är vi så olika vi människor, somliga deltar gärna i diskussionen, medan andra hellre lyssnar.

Föredragshållarna för de fjorton träffarna är en blandning av församlingsanställda och personer utifrån.

– Det tycker jag vidgar vyerna, att jag inte känner alla.

Just det där har jag funderat på!

Ruth Vesterlund, församlingspastor i Replots församling, är en av Alphakursens föredragshållare.

– Det fina med Alphakurser är att vi där får diskutera tillsammans, alla de där tankarna vi går med var och en. Det är viktigt att också få höra andras frågor och funderingar.

Hennes erfarenhet är att det brukar bli en trygg grupp efter några träffar.

– Man får slänga ut funderingar och frågor i gruppen. Och kanske uppleva känslan av att just det där har jag också funderat på.

När hon själv gick en Alphakurs för första gången för många år sedan var upplevelsen positiv.

– Jag minns att jag tyckte det var bra och att jag längtade efter kvällarna och att få diskutera tillsammans. Det blev en längtan och ett behov.

Hon har märkt samma tendenser bland deltagare senare i livet.

– Många har upplevt att de fått en nystart i sitt kristna liv och kommit närmare Jesus.

I slutet av den kurs som nu hålls i Replot finns det möjlighet för deltagarna att ta med en vän, som får ett litet smakprov på vad konceptet går ut på.

– Många av dem som följt med då har sedan anmält sig till följande Alphakurs.

– Jag hoppas det blir en ny kurs nästa år! säger Ruth Vesterlund.

Vad är Alpha?

  • Alphakursen är en introduktionskurs i kristen tro.
  • Den kommer ursprungligen från den anglikanska församlingen Holy Trinity Brompton i London under det tidiga 1980-talet, men finns nu över hela världen och i alla större kristna samfund.
  • Kursupplägget och kursmaterialet är i princip detsamma var man än håller kursen.
Ulrika Hansson


FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47