Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

Synodalmötet – sed från 1686 som fyller luckor i prästvardagen

SYNODALMÖTE.

Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo.

14.9.2022 kl. 15:16

Biskop Bo-Göran Åstrand har ställt fram glass och skålar i biskopsgården i Borgå. Sedan tre år tillbaka är han den andliga ledaren i Borgå stift – också i frågor om kyrkans lära och tyngdpunkter i stiftets predikstolar.

Får du ofta frågor av typen ”vad ska vi som kyrka anse om det här?”. Om lära och teologi?

– Mest dyker de här frågeställningarna upp på pastoralutbildningarna som varje präst ska gå under tre–fyra år. I övrigt blir det bara samtal mellan två–tre personer. Det är inte organiserat på något speciellt sätt.



Biskop Bo-Göran Åstrand sammankallar
alla präster i Borgå stift i slutet av september.


– Jag var med på kursen om kyrkans tros­bekännelse i november och där höll listan på frågor som de nya prästerna ville diskutera på att aldrig ta slut. Robban (förre stiftsdekanen Robert Lemberg) och jag satt om kvällarna och slet de små hårtestar vi har kvar och funderade, och lade på kort varsel om hela kursen så att vi skulle hinna prata om allt.

Är det mest dagsaktuella saker som regnbågsfrågorna …?

– Nej, nej, det handlar om kyrkans kärnfrågor. Vad är det att vara kyrka? Hur lär vi ut dopet i dag? Vad ska vi säga till konfirmanderna om lidande och krig? Konfirmanderna får ju undervisning i dag genom dialog och samtal, och där kommer livsfrågorna: Vad är meningsfullt i livet? Vad säger kyrkan om ett bra liv? Där kommer man in som ny ung präst och ska ställa sig upp och lyfta fram saker inför människor.

– Så inte sitter vi bara och vänder och vrider på äktenskapssynen. Den finns på agendan och är viktig, men paletten är bredare än så.

Känner du alla präster i stiftet?

– Till stora delar nog. Jag har jobbat som präst så länge. Och så har jag ju en relation till de yngre som jag under de senaste tre åren har stått tillsammans med vid altaret med när de har prästvigts.

"Efter de första präst­åren kan de bli lite tunt med plattformar."

Efter pastoralkurserna har biskopen i huvudsak kontakt med stiftets präster genom de årliga kyrkoherdekonferenserna, församlingscheferna. Däremot blir det inte så mycket med dem som jobbar som kaplaner och församlingspastorer eller inom andra organisationer. Teologiska samtal förs bland präster och teologer i vissa prosterier, men oftast mest på frivillig basis.

– Efter de där första tre–fyra åren kan det bli lite tunnsått med plattformar, säger Bo-Göran Åstrand.

Här kommer institutionen med synodalmöten till hjälp. Ända sedan 1500-talet har det hållits ”prästemöten” i Finland. Institutionen slogs till sist fast i Karl XI:s kyrkolag 1686, som dessutom klart stadgade att prästemötet skulle innehålla teologisk debatt, överläggning och ”disputation”.

”Uti hwart och ett Stift eller Superintendentia, skal åhrligen, på en wiss och bequemlig tijd, Präste­möte hållas, både med Kyrckioherdar och Capelianer. Och när the äre församlade, skola the infinna sig i Domkyrckian, Klockan siu om morgonen” – också dagsprogrammet stod i lagen.

Sedan 1860-talet har mötet hållits vart femte och sedan 1990-talet vart sjätte år. I höst är det dags igen. Den evange­lisk-lutherska kyrkans alla omkring 2 000 präster kal­­­las stiftsvis till synodalmöte. Borgå stifts präster möts de sista dagarna i september i Åbo. Inför det ska prästerskapet diskutera en gemensam synodalbok som har tagits fram av 13 teologer på temat frälsning.

"Talar vi om frälsningen på ett sätt som svarar på frågor som ingen ställer?"

Vilken aspekt på frälsning tycker du är intressantast och tänder en låga hos dig?

– Att det finns fler än ett sätt att uttrycka frälsningen på. Det vi inom den lutherska kyrkan talar om som den klassiska rättfärdiggörelsen kan och uttrycks på många fler sätt än vi gör i vår kyrka.

– Det andra som tände en låga hos mig är att också bland oss präster våga fråga: Är frälsningen egentligen intressant för någon i dag? Och vad menar vi? När vi talar om frälsning, talar vi om den på ett sådant sätt att den svarar mot relevanta frågor?

Bo-Göran Åstrand har särskilt fastnat för teologen Elina Hellqvists artikel i boken.

– Hon skriver om att fråga efter ett meningsfullt liv och vad som skapar mening i tillvaron, mera än att tala om ett ”frälst liv”. Och hur kan de här sakerna gå att kombinera? Och det där tänker jag att vi som präster måste våga tala om. För det hjälper inte så mycket att stå och svara på frågor som ingen ställer, säger Bo-Göran Åstrand.

Elina Hellqvist är teologie doktor och leder Kyrkans central för mission. Hon skriver att en stor del av kyrkans medlemmar inte längre lever som en inledande ”idealparagraf” i Kyrkoordningen föreskriver – att gå i kyrkan, gifta sig kyrkligt och att fostra sina barn kristligt.

Hon påpekar också att fyra grupper i samhället redan än lika stora – de troende som utgör 29 procent, de kulturkristna som är 34 procent, de religionslösa som är 24 och de andliga sökarna som är 22 procent av alla. Och det skapar ett helt nytt sätt för kyrkan att förhålla sig.

Jag som har varit pingstvän har för min del redan en gång blivit ”frälst” ...

– Haha, det säger Veli-Matti Kärkkäinen, som är pingstvän, också i boken! Vi har blivit frälsta, vi är frälsta och vi kommer att bli frälsta. Det tycker jag är jättespännande. Han sammanfattar alla de olika kyrkornas dimensioner med att påminna om att frälsning pågår hela tiden. Den har ägt rum, den äger rum nu och den kommer att äga rum.

Veli-Matti Kärkkäinen, som är professor vid det evangelikala Fullerinstitutet i Los Angeles, betecknas i boken utmana den lutherska teologin för att så kraftigt betonar männi­skans syndafall och knappa fria vilja. Som bara en av de hemläxor tvåtusen lutherska präster nu pluggar på inför höstens synodalträffar.

Fakta: Synodalmöte

  • Hålls vart sjätte år i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, senaste gång 2016.

  • Blev 1686 en lagstadgad institution i kyrkan genom kung Karl XI:s kyrkolag.

  • En teologisk överläggning för kyrkans alla 2 000 präster, nu med ”hemläxa” i form av avhandlingen Frälsningen, skriven av 13 teologer. Synodalarbetet ingår i prästernas arbetsuppgifter.

  • Borgå stifts synodalmöte hålls i Åbo den 28–29 september.

Jan-Erik Andelin


Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00