Anne Koivula jobbar som församlingspastor i Petrus församling.

Pizza och välsignelse

Pizza.

Anne Koivula skriver om det värdefulla i välsignelsen av barn inför skol- och dagisstarten.

3.8.2022 kl. 06:00

Pizza och välsignelse är två ord man sällan hör i samma mening, men tillsammans betyder de mycket.
I Petrus församling samlas vi i augusti för tredje året i rad för pizza och välsignelse inför skol- och dagisstart. Det känns viktigt att tillsammans som en församling och gemenskap be för varje barn i början av en ny termin, att få nämna varje barn vid namn och be för Guds närvaro och omsorg i deras liv. Att få skicka barnen till skolan och till dagiset med en välsignelse har känts extra viktigt under pandemitiden, då man inte riktigt vetat hur året kommer att bli. Jag måste medge att välsignelse med pizza redan hunnit bli lite av en tradition, så jag ser nog lika mycket fram emot det också i år.

I kombon pizza och välsignelse är pizzan minst lika viktig som välsignelsen. Det är en plats att träffas på, en plats där man får känna att det finns andra i samma båt. Kanske får man lära känna några nya barn eller får träffa gamla bekanta, byta några ord med en annan som är lika nervös eller ivrig inför höstterminen och se att man inte är ensam med sina tankar eller känslor.

”Det behövs en by för att uppfostra ett barn,” säger ett afrikanskt ordspråk. Jag tror att det också behövs en by eller en församling för att ett barn ska kunna må bra och växa till den unika människan hen är skapad till att bli.

Så jag skriver inte endast till dig som har barn utan också till dig som inte har barn. Jag skriver det här till dig som känner åtminstone ett barn: Du behövs. Du behövs för att barnen i din omgivning kan må bra. En släkting som frågar hur man har det och har tid att lyssna på svaret. En granne som lånar telefonen då barnet låst ut sig och glömt telefonen hemma. En bekant som frågar om man har fått kompisar i skolan eller på dagiset. En vänlig medmänniska som hjälper till om man inte hittar vägen hem. En fotbollstränare, pianolärare eller scoutledare som ser även de tystare barnen och uppmuntrar alla. En fadder som ber för sitt kära fadderbarn.

Jag önskar dig en välsignad höst. Och vad du än gör – kör försiktigt!

Anne Koivula jobbar som församlingspastor i Petrus församling.

Anne Koivula


STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27