– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

Edgar Vickström har jobbat inom bank, finans och kommun – som präst frågar han varför kyrkan inte vet vart den ska

KYRKANS FRAMTID.

För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål?

20.7.2022 kl. 19:12

Om du inte vet vart du ska så spelar det heller igen roll vilket väg du tar.

Det här säger katten till Alice i boken Alice i Underlandet, och den meningen har Edgar Vickström funderat mycket på sedan han började studera teologi, blev prästvigd och började jobba i Mariehamns församling.

Han skrev sin pro gradu-avhandling om hur sekulära ideologier påverkar församlingars syn på effektivitet. Han har jobbat som vice-vd på Ålandsbanken ”längre än han kan minnas”, han har jobbat som chef vid andra företag och som stadsdirektör.

Nu är han församlingspräst och funderar på effektivitet ur en helt ny vinkel.

– Egentligen ville jag veta varför kyrkan inte är effektivare än den är. Jag har undrat över varför man inte verkar sträva efter att använda sina resurser – pengar, människor och tid – effektivt. Jag har undrat varför kyrkan till och med menar att man inte får vara effektiv i de här frågorna.

Den här frågan ledde honom till följande förbryllande fråga: församlingens och kyrkans mål.

– Vilket det är vet jag ärligt talat inte. Ska jag sträva efter att fler döps? Eller strävar vi efter att öka antalet som kommer till mässan? Vad är det vi riktigt ska göra? Jag vet ju inte om en åtgärd är relevant om jag inte vet vad målet är.

De svala ska vi värma upp!

Kanske strävan är att behålla de medlemmar kyrkan redan har? Eller kunde målet kanske vara att låta den krympa tills det bara finns en liten kärntrupp av troende?

– Det kunde vi göra snabbt och geschwint. Om man vill förlora de svala ska man skriva ut det, för annars vet man ju inte vad man ska göra när man möter en sådan där sval församlingsmedlem. Det beror ju på vad man vill.

För honom själv är det självklart att målet inte kan se ut så. Budskapet ska ju predikas för alla.

– Och de svala ska vi värma upp, det tycker jag!

Han kan inte heller påstå att han skulle tycka att kyrkan har fel mål, eftersom det inte verkar finnas ett mål över huvudtaget.

– Alla verkar vara eniga om att det skulle vara bra om kyrkan hade så många medlemmar som möjligt, och därför får man inte störa någon. Men när man inte stör någon blir budskapet bara svalare och svalare, och då attraherar man heller ingen.

Hur tycker du att målet borde se ut?

– Jag tycker målet ska vara att vi ska missionera på riktigt. Vi ska förmedla Guds ord, formulerat av Kristus och av kristen tradition. Och det budskapet ska vi modernisera så att dagens människor attraheras av det. De kalla ska bli svala, och de svala ska bli varma. Vi ska ta in fler i kyrkan och inte sträcka upp händerna inför att vi dör om tjugo–trettio år. Jag tycker vi ska ut i samhället och aktivera människor i kyrkan. Och den verksamhet vi har som inte strävar efter det borde vi lägga ner. Till exempel den byråkratiska överbyggnaden.

"Alla organisationer verkar skapa ett hus åt sig när de är döende."

Han är nästan rädd för att säga det, men Kyrkostyrelsen tycker han man kunde lägga ner helt och hållet.

– Sedan kan man bygga upp den igen i den takt dess tjänster efterfrågas kraftigt i församlingarna.

För ett tag sedan var han på besök i Kyrkans hus i Helsingfors.

– Då tänkte jag på hur jag förr varit på besök i Kommunernas hus. Och i Idrottens hus. Alla organisationer verkar skapa ett hus åt sig när de är döende. De samlas i ett hus när folkrörelsekraften och -tanken är borta. Och vem älskar sin kommun egentligen? Så kommunerna behöver ett hus. Kyrkans hus – det var ett dåligt tecken. Det finns inte ett IT-företagens hus någonstans, för de har annat att göra.

Vart ska jag då gå?

Han återkommer till frågan Alice i Underlandet ställer: Vart ska hon gå? Vart ska en präst gå?

"Han sitter också och undrar varför församlingarna ska mäta så mycket. – Varför ska vi ha statistik då den inte har någon betydelse?"

– Okej, jag är präst så då går jag vart jag vill. Och det är ju fint om var och en får skapa sina egna mål. Ganska brokigt kan det bli, och då kan man ju svara: det ska vara så här brokigt, det ska finnas en präst för varje människa, så prästerna behöver vara olika. Okej, det kan jag köpa. Men är målet då att ha en präst för varje typ av människa? Kanske? Då måste ju människorna börja yra omkring och leta efter sin präst, var han eller hon råkar finnas.

Han skakar på huvudet. Den teorin är inte heller riktigt vattenfast.

Han sitter också och undrar varför församlingarna ska mäta så mycket.

– Varför ska vi ha statistik då statistiken inte har någon betydelse? Man ska inte mäta någonting om man inte vet vad mätningen har för mål: om vi går över en gräns blir det på ett visst sätt, går vi under den så blir det på ett annat sätt. Men nu bara mäter vi och mäter. Allt som någon kunnat tänka ut att man skulle kunna mäta så mäter vi. Och jag tror att det är något som de flesta som jobbar i kyrkan tycker är helt onödigt.

Parkinsons lag

Parkinsons lag är ett tänkespråk som kan formuleras på följande sätt: ”En arbetsuppgift kommer att utvidga sig så att den fyller den tid som är tillgänglig för att utföra den.” Parkinsons lagar bygger på boken Parkinson’s Law and other Studies in Administration som gavs ut av C. Nortcote Parkinson år 1957 och som främst handlade om hur byråkratiska strukturer tenderar att växa med tiden.

– En annan av hans lagar visar hur överbyggnaden på en organisation börjar se ut när en organisation är döende.

Som exempel tar Parkinson den brittiska flottan, som började nedmonteras när brittiska samväldet krympte.

– Det visade sig att flottan hade mer administration under nedmonteringen än under krigsfasen. Man hade tydligen fler amiraler än fartyg. Helt fantastiskt!

Edgar Vickström jobbade i några år vid Wiklöf Holding. Koncernen hade 800 anställda och på sista raden i bokslutet stod det 12–13 miljoner.

– Men huvudkontoret hade bara tre personer anställda. När jag kom dit som vice-vd var jag den fjärde, och jag blev så småningom onödig. När jag var ny gick jag in till Nisse Lampi, som var vd, och frågade om vi borde ha ett möte varje vecka. Nej, sa Nisse. Vill du någonting så sätt dig ner så diskuterar vi det genast, och vi ringer varandra om vi behöver.

Det är hans målbild för optimal administration: en organisation med 800 anställda och ett huvudkontor med tre personer.

"Om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför."

Men problemet är ju att kyrkan inte är ett företag. Kyrkan är heller ingen kommun. Konsulter från de här världarna fungerar knappast som vettiga rådgivare för kyrkan.

– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför. Vi ska ha ett ordentligt samtal med var och en, vi ska lära oss vad problemet är och hitta ett ordentligt språkbruk för att möta alla.

Målet, tänker han, är att församlingen och kyrkan ska växa. Man måste lägga det målet, och sedan fråga gällande varje åtgärd: stöder den här åtgärden det målet?

– Och kanslipersonalen ska veta att om någon vill lämna församlingen ska man inte ge dem adressen till eroakirkosta.fi. Man ska säga: Om du inte vill prata med mig så bokar vi ett samtal med en präst så att vi vet varför du vill göra det här.

Ibland tänker jag att kyrkans mål är att bevara så många arbetsplatser som möjligt så länge som möjligt. Man hoppas att alla som sitter runt mötesbordet ska finnas kvar om fem år. Och finns de inte där hoppas man att de ska ha gått i pension.

– Jag tror du har rätt. Men det är varken effektivt eller snällt, fast man tror att det är snällt. När människor sitter kvar på arbetsplatser som inte är meningsfyllda mår de inte bra.

I sin avhandling kommer han till att kyrkan måste fundera på sin effektivitet, men utan att ta modell av företagen eller den offentliga sektorn.

– Kyrkan är kyrka, och den måste fundera på hur den ska ta vara på sina krympande resurser innan den tvingas till något oeftertänkt.

Han vet inte hur den modellen borde se ut, men han vet att någon borde fundera på den mycket aktivt. Just nu tycker han att kyrkan är inne i ett förvirrat sökande. Ska vi gå på barnfamiljer? Ska vi gå på de nyligen pensionerade? 30–50-åringarna? Musik-, fotbolls- eller hårdrocks-evangelium?

– Vi söker och söker, utan mål, och kompassnålen snurrar.

För ett år sedan, då han började arbeta i kyrkan, var han ganska säker på att det här var något man skulle kunna ta tag i och förändra.

– Men nu … jag vet inte. Det är ett så stort slagskepp den här kyrkan, och det svänger sakta.

Kanske varje församling borde ställa upp egna mål? Han vet inte.

– Det viktiga är att slå fast ett mål så gott man kan, även när man inte är så säker på att det är perfekt. Det perfekta får inte bli det godas fiende. Alla kör då åt ett håll, man har ganska bra fart och så uppnår man i alla fall något ganska bra.

Annars står man bara på ett isflak som krymper. Och allt känns meningslöst – bokstavligen meningslöst, alltså utan mening.

Kanske kyrkans och församlingens grundproblem kunde formuleras så här: varje människa är oändligt värdefull och värd hur mycket omsorg som helst. Samtidigt verkar kyrkan i en värld där det finns tre begränsningar: tid, människor och pengar.

– Mellan de här två verkligheterna måste kyrkan verka och fatta sina beslut. Om man inte tar de här bägge sanningarna i beaktande samtidigt hittar man nog inga relevanta mål. Och då kan det verkliga målet i stället bli att få behålla så många anställda så länge som möjligt. Så kan det inte vara. Det håller inte. Det är för lite.

I sommar pilgrimsvandrade Edgar Vickström till Franciskusfesten på Kökar.
I sommar pilgrimsvandrade Edgar Vickström till Franciskusfesten på Kökar.
Text och foto: Sofia Torvalds


Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18