Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

Olav Jern: "Kyrkan har en föråldrad förvaltning och svaga valkampanjer"

KYRKANS FÖRVALTNING.

Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa.

22.7.2022 kl. 08:00

Olav Jern är förtroendevald i Vasa svenska församling där han sitter i kyrkofullmäktige, församlingsrådet och gemensamma kyrkorådet. Han betraktar den kyrkliga förvaltningen utgående från sin erfarenhet i statlig och kommunal förvaltning, framför allt i sitt jobb som landskapsdirektör för Österbottens förbund därifrån han gick i pension 2017.

Han hör till dem som i Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlet har för stor makt.

Att Kyrkostyrelsen har för stor makt anser 41,3 procent av dem som svarat på vår enkät, medan 37,4 procent anser att också domkapitlet har det. Nej svarade 22,8 procent respektive 37,4 procent. För domkapitlets del är åsikterna alltså jämnt fördelade.

Omkring 180 medlemmar i stiftets församlings- och kyrkoråd svarade på Kyrkpressens enkät i början av juni.


– Man borde se över arbetsfördelningen och delegera neråt så många ärenden som möjligt. Man borde se över vad som är vettigt att Kyrkostyrelsen, stiftet och domkapitlet ska göra och vad församlingen kan göra bättre, säger Olav Jern.

– Jag tycker det vore hälsosamt om varje församling kunde bygga upp sin egen profil inom ramen för den lagstiftning som finns.

Kyrkostyrelsen visar inte vägen

Olav Jern ser ändå positivt på den klara beslutsordningen och den struktur kyrkan har.

– Kyrkan behöver en centralförvaltning. Frågan är hur mycket den ska göra och hur mycket stiften och församlingarna lika gärna kunde göra. Men det gör ju att ärenden blir ofta lite sega i och med de ska upp till följande nivå.

Han ifrågasätter om alla anvisningar som kommer från Kyrkostyrelsen och all statistik man samlar in är nödvändiga.

– Statistiken är förstås ett sätt att beskriva verksamheten. Men frågan är till vilken nytta? Borde inte Kyrkostyrelsen i stället vara den som pekar på vägen vartåt kyrkan går? undrar han.

Vad domkapitlets roll beträffar är han lite mer tveksam.

– Det är en besvärlig ekvation att församlingen eller samfälligheten har arbetsgivaransvar över människor som är tillförordnade av en annan förvaltning. Fördelen, och varför jag tror att systemet behöver fortsätta, är att vi får ett enhetligare sätt att jobba inom stiftet. Stiftets roll ska markeras tydligt med tanke på de andliga frågorna, och det ska stöda arbetet i församlingarna. Församlingarna ska med sin sakkunskap och sin lokala förankring vara kyrkans verkliga arbetsredskap. Frågan är då om stiftsfullmäktige borde få en tydligare roll.

Han har uppfattningen att stat och kommun har lättat på byråkratin men kyrkan har inte gjort det.

– Vasa har fyra nivåer: den lokala förvaltningen med församlingsråd, kyrkofullmäktige, samfälligheten och gemensamma kyrkorådet. Vi har två domkapitel, Borgå och Lappo. Och sedan då Kyrkostyrelsen och kyrkomötet. Jag tycker det är rätt föråldrat att det finns ärenden som till exempel försäljning av fast egendom som fortfarande snurrar upp till Kyrkostyrelsen.

Konstig budgetering

Olav Jern önskar att församlingarna fick en större frihet gentemot samfälligheten.

– Man kan börja med sättet att budgetera. För mig var det en fullständig överraskning att budgeten görs med stöd av en kontoplan för alla sektorer som går ner på en helt fånig detalj­nivå. Den budgeten fastställer kyrkofullmäktige med alla sina olika konton, medan den bindande nivån ändå fastställs på församlingsnivå eller i samfälligheten. Det gör att det känns som om församlingarna måste leva med en väldigt strikt budgetering.

I stället borde församlingsrådet göra en dispositionsplan för budgeten, anser han. I den bör det räcka med ett konto till exempel för rese­kostnader och för utbildning.

– Nu splittrar man upp det på olika enheter, vilket gör det väldigt svårt att ha en överblick över hur ekonomin egentligen fungerar.

Någon fördel med kyrkans sätt att göra budget ser Olav Jern inte.

– Det viktiga är att man i budgeten ställer verksamhetsmålen, det vill säga vad man har tänkt göra under året. Det skulle också göra församlingarna lite modigare i att omdisponera under årets lopp. För man vet aldrig hur året slutar.

Han förenar sig också i åsikten att en förtroendevald och inte kyrkoherden borde vara ordförande i församlingsrådet. Det enkätsvaret skrev KP om i senaste nummer.

"Bli förskräckt när jag säger det, men tack vare partierna har det världsliga ett hyggligt valdeltagande. Det vore bra om de såg också församlingsvalet som ett viktigt engagemang."

Ge partierna en roll i församlingsvalet

Olav Jern upplever också att den kyrkliga förvaltningen har väldigt rigorösa behörighetsvillkor för tjänsterna.

– Den kommunala sektorn har luckrat upp det och företagen i sin tur ser på hur de anställda i praktiken kan sköta jobbet.

Men Olav Jern har ändå en ganska positiv bild av att vara förtroendevald i kyrkan.

– Det är ett väldigt sunt system och en god tradition att engagera förtroendevalda engagerats genom val. Sedan är det en annan sak att valdeltagandet är alltför lågt.

För att få upp intresset föreslår han att de politiska partierna skulle engagera sig mera i nomineringsprocessen till församlingsvalet.

– Jag vet att många blir förskräckta när jag säger det, men det är tack vare partierna som vi i det världsliga samfundet ändå har ett relativt hyggligt valdeltagande. Man behöver inte göra skilda partilistor för folk sitter redan från olika partier på samma lista i församlingarna. Men det skulle vara bra om partiorganisationerna såg församlingsvalet som ett viktigt samhällsengagemang. Nu handlar det mera om församlingsförvaltningens egen insats.

Och så efterlyser han valkampanjer.

– När man tar upp konkreta frågor som vilken verksamhet församlingen ska driva känner människor ett engagemang.

Där ser han kyrkoherdevalet i Pedersöre senaste sommar som ett bra exempel på att ett kyrkligt val också kan engagera.

Text och foto: Johan Sandberg


Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
Anna Simonsen röstade i Borgå. – Om jag inte röstar så är det andra som bestämmer i kyrkan

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48
Rose-Maj Friman har varit chef för sjukhussjälavården i Vasa.

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40
För Giséla Linde blev kursen Livsstegen en kraftfull livsinventering.

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00