För My Ström, diakon i Mariehamns församling, var isoleringen under pandemiåren svår.
– Jag bodde ensam och vid en punkt började jag undra om jag fortfarande fanns, säger Ström.
– Vi människor behöver andra ansikten att spegla oss i.
I brist på andra ansikten började hon göra videor som hon tittade på och påmindes om att hon är en riktig person.
– Det var något sunt också för mig att se vem jag är, hur jag låter och ser ut. Ibland kan man ju bli lite osäker eftersom man bara ser sig själv från insidan hela tiden.
– Det var ju också zoom-mötenas och videouppgifternas tidsålder vilket förde en massa jobbigt med sig, men för mig även mycket bra.
Hon gjorde en yogalärarutbildning online, genomförde otaliga konstkurser och satt på sena kvällar och hade morgonmöten med amerikaner och talade om jungiansk drömtydning.
– Så småningom började jag också vlogga. (Videoblogg, ofta förkortat vlogg, är en typ av blogg baserad på periodiskt postade videoinlägg istället för textinlägg.)
På Kyrkpressens sajt vloggar My Ström om liv, kyrka, tro och livsåskådning med fokus på det personliga.
Vilken är din favoritperson i Bibeln, om man inte får säga Jesus?
– Jona. Han är så mänsklig i sin rädsla och ovilja att göra det svåra som krävs av honom. Och kanske ännu mer igenkänning är det i hans irritation över att folket sedan faktiskt omvänder sig och skonas istället för att straffas.
Hon tycker mycket om temat att bekänna och möta sina inre havsmonster.
– Och låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen. Kallelse är också något som fascinerar mig. Att säga sanningen fast man inte vet om det är rätt och man kanske hamnar i skiten, att följa sin intuition och magkänsla fast man kanske egentligen inte vill eller vågar.
Vilken är din favoritverksamhet i församlingen?
– Nattvarden. Mycket av församlingens andra verksamhet kan man hitta också på sekulärt håll – man kan gå till coacher för att få stöd, både gifta sig och begravas utan präst. Man kan vara med i pensionärs- eller samtalsgrupper och sjunga i kör.
Hon säger att i nattvarden möts det osynliga och vardagen.
– Det är hela skillnaden. Det är också praktisk handling, här tar jag emot Jesus, jag behöver inte fundera över vad det betyder, jag gör det bara, med min kropp, här får jag min nåd.
Hur kom det sig att du började jobba på Åland?
– Jag kommer från Malmö och bodde där de första tjugo åren av mitt liv. När jag sedan flyttade hemifrån, gjorde jag det så långt bort jag bara kunde. Två timmar flyg norrut upp in i Norrlands skogar och spenderade ett år i en liten by utanför Örnsköldsvik. Efter det drog jag österut över havet och hamnade i Finland.
– Att jag sedan hamnade på Åland var ett märkligt sammanträffande. På en och samma dag sade plötsligt tre vitt skilda personer att jag kanske borde söka en diakontjänst som hade lediganslagits i Mariehamn.
My Ström hade bott elva år i Finland.
– I sanningens namn så ville jag nog bort de sista åtta av de åren. Men livet hände. Jag skulle bara ”göra det här projektet, försöka mig på den här relationen, testa det här jobbet, göra klart den här utbildningen”. Vips hade ett halvt liv gått förbi. Finland är ett svårt land för en utlänning. Kanske främst på grund av språket men också något annat mer oidentifierbart.
Saknar du Sverige?
– Det gör jag nog, men frågan är om jag inte mer saknar ett hem och känslan av att höra hemma.
Sedan tjugoårs ålder har My Ström flyttat runt.
– Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.
Hur skiljer sig Åland från Sverige?
– Det är det svårt att sätta fingret på. Men det är absolut klart och tydligt att Åland och Sverige är olika länder och olika folk, fast det på ytan kan se väldigt lika ut. Ålänningarna har en stark identitetskänsla och stolthet över den. Det tycker jag inte att svenskarna har på samma sätt. På Åland får man en känsla att där ön tar slut och havet börjar, slutar världen.
– I Malmö får man känslan att Europa och världen är runt hörnet, för att inte tala om den otroliga mixen av kulturer och människor.
Vad vloggar du helst om?
– Jag talar helst om saker som har en verklig förankring och som folk förhoppningsvis kan relatera till. Jag tycker om att dela mina tankar och mitt liv.
Vad vloggar du inte om?
– Jag är inte mycket för lösryckt teori. Av den anledningen har nog filosofi och i ärlighetens namn, viss teologi alltid irriterat mig. Jag håller mig också noggrant undan för att snacka om sånt jag inte vet något om. Jag vill tala av erfarenhet.
Vad är det bästa med ditt jobb i församlingen?
– Att jag på arbetstid får ägna mig åt att försöka vara en god medmänniska och göra mitt bästa för att hjälpa människor.
Vad gör du i sommar?
– Städar ur lägenheten och förbereder mig mentalt på att återvända till Sverige efter femton år i landsflykt!
