Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

Kyrkpressens enkät: En tredjedel av de förtroendevalda tycker att kyrkoherden har för stor makt

beslutsfattande.

I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor?

6.7.2022 kl. 17:41

På den frågan svarade 58,1 procent nej, 30,7 procent ja och 11,2 procent vet ej/har ingen åsikt.

Många av dem som svarade på enkäten (se exempel ovan) tyckte att systemet känns otidsenligt.

– I en sådan här enkät tycker jag att det är en ganska hög procent att 30 procent svarar ja, säger Siv Sandberg, själv församlingsrådsmedlem i Åbo svenska församling och samhällsforskare vid Åbo Akademi.

– Det som man måste ta i beaktande är både bredden i svaren och den faktiska situation där man verkar. Där är det stor skillnad mellan församling och församling och kyrkoherde och kyrkoherde.



Siv Sandberg har också själv upplevt församlingsrådets roll som lite oklar. Man kan tolka det som ett beslutsfattande organ eller som ett organ som ger goda råd till kyrkoherden.

– Den som har erfarenhet av till exempel kommunalt beslutsfattande tycker sannolikt att det kyrkliga systemet är konstigt.

Hon tycker att det system vi nu har ställer stora – kanske orimligt stora – krav på kyrkoherden.

– Jag tror också att det handlar om skillnader i kyrkoherdens sinnelag. Systemet behöver inte vara kyrkoherdecentrerat om inte kyrkoherden så vill.

Hon påminner om att det såg likadant ut också i kommunerna ännu för 45 år sedan: kommundirektören var ordförande och föredragande i kommunfullmäktige.

– Men idag sticker det här kyrkliga beslutsfattandet i ögonen. Det blir lätt jävsfrågor, för de kyrkliga kretsarna är små.

Hon skulle gärna se att kyrkolagen förändrades så att ordförande i församlings/kyrkorådet automatiskt är en lekman.

– Det skulle avlasta kyrkoherden men också ge mer frihet.


En förändring behövs

Biskop emeritus Gustav Björkstrand håller med Sandberg.

– Jag förstår bra att frågan blivit väckt. Kyrkolagen reflekterar en gången tid, då kyrkoherden, apotekaren och läraren kanske var de enda bildade i socknen.




Han minns att hans egen far i tiotals år var medlem i kyrkliga förtroendeorgan. Han skulle ofta godkänna protokollet i kyrkans sakristia. Det visade sig en gång att protokollet inte alls motsvarade det som diskuterats vid mötet.

– ”Inte var det så här vi beslöt”, sa pappa. Kyrkoherden svarade: ”Ja, men det är så här det ska vara.” Senare togs frågan upp på nytt och kyrkoherden böjde sig.

Björkstrand tror att situationen kan bli speciellt olycklig om kyrkoherden saknar erfarenhet av förvaltning. Det kan finnas människor i församlingsrådet som vet mycket mer än herden.

– Generellt tycker jag man allvarligt borde överväga om den ordning kyrkan skapat svarar mot dagens krav.

Han menar att om en person samlar mycket makt på sig går det lätt så att rådets medlemmar antingen finner sig i situationen eller drar sig undan från beslutsfattandet.

– Kyrkan har inte råd att förlora erfarna, kunniga människor som upplever att de inte kan påverka.

Han tycker att kyrkomötet borde göra en ändring och göra det möjligt för någon annan av medlemmarna i kyrkorådet att vara ordförande. Men ett sådant beslut skulle kräva tre fjärdedelars majoritet i kyrkomötet. Det är av olika anledningar lätt att uppbåda ett en fjärdedels motstånd mot förändringar av präster och konservativa medlemmar.

– Jag tycker att kyrkomötets sätt att fatta beslut borde förändras. Sådana här praktiska beslut ska inte kräva tre fjärdedelars majoritet.


En lösning som ger mer spelrum

Enligt kyrkoordningen kan viceordförande vara ordförande för kyrkorådet om kyrkoherden har förhinder eller är jävig – men också genom ett gemensamt beslut av kyrkoherden och kyrkorådet, efter att viceordföranden gett sitt samtycke. I Johannes församling i Helsingfors har viceordförande Martina Harms-Aalto fungerat som ordförande vid församlingsrådets möten under den senaste hälften av valperioden.




– Jag är inte rätt person att avgöra om det fungerar bra eller inte, men jag tycker att det befriar kyrkoherden till att vara föredragande. Hans roll blir tydligare när någon annan leder rådet och nu kan han försvara sin beredning till 100 procent utan att behöva spjälka upp sig i två roller.

Hon rekommenderar alltså lösningen, eftersom den också ger rådet mer ansvar. Samtidigt kan ju rådet uppleva att viceordförande får en väldigt stor roll.

– Jag tycker det här är något som kyrkolagen kunde göra till regel. Men redan idag kan en bra och strategisk kyrkoherde förstå att avstå från sin roll som ordförande, för att det ger mer spelrum. Att förankra besvärliga frågor blir också lättare, säger Martina Harms-Aalto.

Så gjordes enkäten:

I början av juni sände Kyrkpressen iväg en enkät till alla stiftets församlingsråds- och kyrkorådsmedlemmar per e-post. Redaktionen fick in 180 svar.

En del av svaren gick att kommentera.

Svararna fick svara anonymt men lämna sina kontaktuppgifter om de så ville.

Text: Sofia Torvalds


Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18