Anna Korkman Lopes har sakta men säkert anpassat sig till livet i Finland igen efter 23 år i Brasilien.

Ville göra något för gatubarnen

BRASILIEN.

Det som skulle bli tre månader i Rio de Janeiro blev 23 år. Anna Korkman Lopes hittade sin plats där i arbetet bland utsatta gatubarn och mammor. Att bo i Rio de Janeiro har sina utmaningar men att senare flytta tillbaka till Finland visade sig vara en lika stor om inte större omställning.

22.6.2022 kl. 06:00

Rio de Janeiro och gatubarn. Det var en tanke hon inte riktigt kunde förklara men som envist stannade kvar. Till slut gjorde Anna Korkman Lopes beslutet att åka dit, inledningsvis i form av ett mellanår efter gymnasiet.

– Jag hade i unga år utvecklat ett missionsintresse genom olika konferenser i Europa som jag deltagit i, där vi bland annat besökte barn- och åldringshem i Polen. Jag blev senare bekant med någon som precis hade grundat en organisation som arbetade med gatubarn i Rio och bodde hos henne i början.

Tanken var att stanna tre månader i Rio men hon insåg snabbt att hon inte var färdig där. Tre månader blev tretton månader och sedan sökte hon in för att studera psykologi vid universitet.

– I Brasilien är det möjligt att gå en universitetsutbildning till exempel på kvällen. Det gjorde det lättare att jobba på dagarna och studera på kvällen.

Hon arbetade och bodde på ett skyddshem för gatubarn.

– Barn hamnar på gatan av olika orsaker. Många av dem höll till på gatan trots att de hade familjer som brydde sig. Men ibland kunde mamman behöva arbeta långa tider för att försörja familjen. På grund av de extremt långa arbetsresorna som i värsta fall kan vara upp till tre timmar varje dag (enkelresa), kan det ibland vara lättare för föräldrar att vara borta lite längre för att spara tid. Det gör att barnen lätt hittar ett socialt liv på gatan.

Relationer är nyckeln

För att få en relation med dessa barn var det viktigt att hitta dem på morgonen innan de hade hunnit sniffa lim.

– Vi brukade söka upp dem och kom med lite frukost. Vi satte oss ner och pratade med dem och på så sätt skapade vi relationer till dem. Relationer är nyckeln, på det sättet kunde vi gå vidare, vinna deras förtroende och hjälpa.

Anna Korkman Lopes berättar att då de började föra statistik visade det sig att 80 procent av barnen inte återvände till gatan efter att de kommit till skyddshemmet.

– I första hand försökte vi skapa förutsättningar för dem att flytta hem igen eftersom det bästa alternativet är att ett barn får bo med sin egen familj. Det är inte alltid möjligt men redan om man kan skapa hopp hos föräldrarna om att de kan lära sig förstå och hantera barnet så är det ett stort steg. Det skapar förutsättningar för att barnet som då känner sig accepterat också kan förmå ändra sitt beteende.

Efter 12 år på skyddshemmet flyttade Korkman Lopes över till en annan organisation där hon främst jobbade med mammor.

– Jag startade någonting jag kallar för ”livskvalitetskurser”. Det var egentligen enbart ett täcknamn för att få mammor att prata om vanliga vardagssaker, om hur det är – tillsammans med varandra.

Det ledde småningom till att hon också började utbilda andra i att hålla liknande kurser, även i andra städer.

– Snabbt insåg jag att min tid inte räcker till för allt som kunde göras så det blev till slut en inspelad onlinekurs för dem som ville kunna dra kursen på sin ort.

Kontrasternas Rio

Rio de Janeiro hör till de farligaste städerna i världen att bo i. Kriminaliteten är skyhög, droghandeln styr stora områden och korruptionen förhindrar viktiga samhällsfunktioner att byggas upp.

– Man behöver hela tiden vara vaken och medveten om att man kan bli överfallen, få en pistol mot huvudet och bli rånad. Det sker skottlossning varje dag och man lär sig snabbt vad man ska göra och inte göra.

Anna Korkman Lopes och hennes familj blev flera gånger utsatta för rånförsök och en gång blev deras bil stulen.

– Två gånger har jag också befunnit mig mitt i en skottlossning.

Hon berättar att det varje kväll klockan 18 sköts med maskingevär i närheten där familjen bodde då barnen var små.

– Droghandeln styr vissa områden och även många före detta poliser bedriver milisverksamhet i vissa områden. Bråkar någon så avrättas han. Men de idkar också välgörenhet för att få välvilja så det är lite av en dubbelmoral.

Under tiden i Rio talade Anna Korkman Lopes svenska med barnen då de var hemma för att de skulle bli tvåspråkiga. Men då de befann sig ute talade de portugisiska för att inte sticka ut som turister och således vara lätta byten för kriminella.

Övriga aspekter att ta i beaktande då man ska få en vardag att fungera i Rio är trafiken.

– Barnens skola låg 3,5 kilometer från vårt hus och ändå tog det 45 minuter att åka dit. Det är så trångt i bussen att skulle den tvärbromsa så skulle man inte röra sig en meter.

Hon berättar att det är väldigt viktigt att klä sig snyggt i Brasilien. Det innebär att till exempel alltid ha strukna kläder.

– Speciellt om man tillhör en lägre samhällsklass vill man med klädseln visa att man visst är någon att räkna med.

Hur orkar man då med alla dessa utmaninar? Vad är den bästa strategin?

– Brasilianare har utvecklat en ironisk, svart humor som faktiskt är jätterolig. Den är viktigt för att ge kraft i vardagen med all korruption och annat som inte fungerar. Och folk är väldigt vänliga och hjärtliga. De sociala nätverken och familjerna är viktiga.

Korkman Lopes säger att hon saknar energin, pulsen och människorna.

– Och vädret och språket. Brasilien är ett väldigt vackert land.

Finland – ett nytt land

2017 flyttade familjen till Finland. Då hade Anna Korkman Lopes bott 23 år i Rio. Att anpassa sig till Finland beskriver hon som att flytta till ett nytt land, trots att Finland är hennes hemland.

– Jag minns att jag i början tyckte att människorna här är sömngångare, ingen är uppmärksam på något och Helsingfors är lugnt, tryggt och försiktigt.

Som jämförelse kunde de i Rio ibland väckas mitt i natten av att en lokal sambaskola övade på gatan inför sambakarnevalen.

– Det är alltid mycket ljud i Rio. Det var ganska vanligt att tio barn var hemma hos oss och lekte. Försök jobba effektivt då, säger hon och skrattar.

– Men det var ändå inte särskilt svårt att anpassa sig till friheten i Finland, som att barnen plötsligt kunde ta sig till skolan på egen hand.

Johan Myrskog


Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51