– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

Ingrid Björkskog: "Jag kände ett starkt kall att bli präst redan i lågstadieåldern"

kallelse.

Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren.

8.6.2022 kl. 08:53

Ingrid Björkskog känner sig hemma på Åland och i sin prästroll.

– Jag tror att jag bor här i många år, säger hon.

I januari i år blev hon prästvigd i Borgå domkyrka. Att bli präst var en lång process. Hon är uppvuxen i en storfamilj i Larsmo och född i den laestadianska väckelsen.

– Som jag minns min barndom var den fin. Jag gillade skolan och hade många vänner. Min uppväxt var präglad av att vi hade ett familjeföretag. Jag fick tidigt lära mig jobba och ta ansvar.

Efter studenten började hon studera religionsvetenskap, senare också ekonomi.

– Tro och religion har alltid intresserat mig. Jag fascinerades över religion som fenomen och hur den formar oss och vår kultur.

Hon tyckte om att läsa kyrkohistoria, som var en del av hennes studier i religionsvetenskap.

– I det sammanhanget halkade jag in på teologin. I det skedet hade jag två olika spår att välja mellan, teologi eller ekonomi. Jag valde teologin.

Hon säger att möten med människor som tänker och tror på annat sätt än vad hon själv gjorde var givande.

– Jag har blivit tvungen att tänka på varför jag tror som jag gör, vad som är arv och kultur och vad som är kristen tro. Det fina är att den här processen fortsätter hela tiden, man blir aldrig klar med teologi och det är roligt.


Foto: Christa Mickelsson


Inte på kartan

Ingrid Björkskog blev teologie magister år 2012. För henne fanns det inte på kartan att bli präst då.

– Redan innan jag blev färdig hade jag fått ett vikariat på Finska Missionssällskapet. Där jobbade jag några år innan jag landade på Kyrkostyrelsen. Då gjorde jag nästan bara kontorsjobb och kände att jag ville jobba mer med människor än med papper.

Hon sökte och fick ett jobb som diakoniarbetare i Saltviks församling på Åland.

– Jag packade ihop mina grejer och flyttade till Åland. Ganska snart fick jag jobb som barn- och ungdomsteolog i Finström-Geta församling och det jobbet har jag i princip ännu. Men min titel har ändrats till församlingspastor i och med att jag blivit präst.


Var det svårt att ta steget att bli präst, med tanke på din bakgrund i den laestadianska väckelsen?

– Nu när jag ser tillbaka på det så har vägen fört mig till en prästvigning. Jag minns en skolgudstjänst i lågstadiet, hur jag då kände ett starkt kall. Men då kändes det omöjligt att bli präst, i och med att jag är kvinna.

Hon har under årens lopp jobbat mycket med frågan.

– Jag har kommit fram till att det går att vara kvinna och präst. Jag har också många nära vänner som är präster, så jag har fått se vad som ingår i paketet.

Även om hon har känt sig kallad har hon då och då tvivlat på sin kallelse.

– Den största kampen har jag ändå fört mot min sociala ångest. Det har krävts en hel del jobb med mig själv för att bli bekväm med att prata inför folk. Även om inte alla präster behöver synas och höras hela tiden så är det ett socialt jobb. Nu är det inte lika jobbigt längre. Jag känner mig oerhört buren.




Foto: Christa Mickelsson


Ser du dig som laestadian fortfarande?

– Oj, den frågan är inte så lätt. Nej, men samtidigt lite ja. Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa.

Hon säger ändå att hon är präglad av sin uppväxt i den religiösa kontexten.

– Jag har under årens lopp märkt att det finns stora fördomar mot laestadianer och det försöker jag lyfta fram när det blir diskussioner om laestadianer, och vice versa. Men i min vardag på Åland är laestadianismen väldigt långt borta. De flesta av mina närmaste har tagit det positivt och accepterat att det är mitt livsval att vara präst.


Vad är det roligaste med att vara präst?

– Det är alla människor jag får möta och att få fira mässa. Jag gillar verkligen att fira högmässa och ta del av nattvarden! Egentligen är det mesta roligt med mitt jobb.


Vad är det jobbigaste med att vara präst?

– För tillfället är det en stor utmaning för mig att sätta gränser för att inte jobba för mycket. Jag gillar verkligen mitt jobb, det är mer som en livsstil. Då kan jag ibland glömma att jag också behöver tid för återhämtning och vila. Sen kan det vara jobbigt att inte riktigt räcka till. I jobb med barn och ungdomar upplever jag att jag har lite för lite kunskap: där känns det som att jag också borde vara pedagog, psykolog och väldigt insatt i barn med särskilda behov.


Tror du att du kommer att jobba länge på Åland, eller kallar de österbottniska slätterna på dig?

– Jag känner mig hemma på Åland och tror att jag stannar här länge. Sedan vet man ju aldrig vad livet för med sig. Vi är ganska många präster på Åland som har rötter i Österbo0tten. Jag delar familj med två andra präster, så vi har ett slags kollektiv. Åland är hemma för mig.


––––––––––––––––––


I
ngrid Björkskog

Ålder: 36

Familj: stor.

Intressen: familj, vänner, trädgård, träslöjd, teknik, Lego.

Bästa med Åland: människorna, familjen,
kyrkan, den storslagna naturen och närheten till havet.

Bästa med Larsmo: rötterna, familjen.

Kuriosa: Är också ekonomie magister från ÅA.


Christa Mickelsson


Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Mest läst

    Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

    kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
    Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

    INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00
    Martina Harms-Aalto valdes in i Kyrkostyrelsens plenum.

    kyrkostyrelsen. Martina Harms-Aalto från Helsingfors blir Borgå stifts nya ledamot i Kyrkostyrelsens plenum. 16.5.2024 kl. 16:23
    Fem gamla kyrkor ger Kimitoön full pott av statspengar

    STATSSTÖD. Kyrkan lägger om modellen för hur 124 miljoner euro i stöd från staten fördelas på annat sätt. Församlingar på Kimitoön, i Raseborg och Lovisa hör till vinnarna. 30.11.-0001 kl. 00:00
    Prästombudet, stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i debatten vid kyrkomötet

    KYRKOMÖTET. Liberala storstadspräster öppnade debatten om samkönad vigsel i kyrkomötet. Biskoparnas kompromiss om dubbel äktenskapssyn fick stöd – men också kritik från både regnbågsfronten och de konservativa. 15.5.2024 kl. 10:35