- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

Ärkebiskop Tapio Luoma: ”Jag hade inte väntat ett krig under mitt arbetspass”

KRIGET I UKRAINA.

Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje.

31.3.2022 kl. 09:00

Tapio Luoma var ung österbottnisk församlingspastor i Peräseinäjoki när det var krig i Europa förra gången.

– Jag kommer ihåg chocken kring krigen kring Jugoslaviens sönderfall. Jag har kvar ett urklipp med en ung mamma som gråtande kravlar sig fram genom leran med ett litet barn på armen, förmodligen under beskjutning. Jag har alltid haft klippet mellan bladen i min bibel, säger han.

Nu är mångas oro att Ukrainakrisen ska få också Finland att drabbas av kriget. Nu är Tapio Luoma, 59, ärkebiskop. Han hör till dem som för kris och krig har färdigt inspelade radiotal i landets låsta skåp. Morgonen då Ryssland anföll Ukraina plockades en morgonandakt med honom, som hade legat färdig ända sedan Krimkrisen 2014, ur hyllan och sändes.

Hade du någonsin föreställt dig att du skulle vara en krigstida ärkebiskop?

– Nej. Krig förs ju i världen hela tiden, men jag hade aldrig föreställt mig att ett det skulle bli krig i Europa på mitt arbetsskift.

"Det är uppenbart gamla tankar om hur staten Ryssland ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag."

Är du överraskad att religionen blev ett så starkt element vid Rysslands attack?

– Ja, faktiskt. Man hade ju kunnat se redan en tid att stat och ortodox kyrka har stått varandra nära i Ryssland. Men att det kom fram på det här sättet och i patriarkens predikningar dessutom! Men därmed har vi förstått att det finns något slags kollektivt själslandskap bland de ryska ledare som stöder kriget. Och att det skiljer sig väldigt mycket från hur vi tänker i väst.

Det är uppenbart gamla tankar om hur staten ständigt är hotad från alla håll så att det till och med hotar ett messianskt uppdrag hos Ryssland.

Din kyrka förberedde ännu för några månader sedan ett besök av patriark Kirill i Finland. Varför då?

– Vi var tre kyrkor, den katolska kyrkan, Finlands ortodoxa kyrka och den evangelisk-lutherska kyrkan, som hade en gammal inbjudan från förra årtiondet. Lutherska kyrkans ärende är att föra samtal om våra kyrkors lära, vilket vi har gjort sedan 1970-talet, redan under den djupa sovjettiden.

Den rysk-ortodoxa kyrkan har odlat sin socialdoktrin och nationalism sedan början av 2000-talet. Har ni någonsin talat om den?

– Nej, så långt har vi aldrig kommit. Det är svårt att veta hur stor spridning det är i frågan hos våra ortodoxa samtalspartner. Men jag har svårt att tänka mig att det inte också där skulle finnas olika åsikter. Men kyrkan är väldigt hierarkisk.

Har vår kyrka några ”Niinistö och Putin”-insikter som inte andra protestantiska kyrkor har? Som ”kyrkan med den längsta gränsen” mot den rysk-ortodoxa världen?

– Jag har väl försökt att inte tänka på det... Vi har ingen speciell kunskap om Ryssland eller den rysk-ortodoxa kyrkan som inte andra protestanter skulle ha. Men vi är tillsammans med Tysklands evangeliska kyrka och den anglikanska kyrkan en av få protestantiska kyrkor som har bilaterala relationer dit.

Men Estland och Lettlands lutherska kyrkor har väl mera konkret erfarenhet av att leva till och med under sovjetväldet.

På vilken nivå gör kyrkan nu sin viktigaste insats i tider av kris?

– Det börjar från den enskilda kristna på gräsrotsnivå och hens beslut och lösningar. Sedan kommer församlingarna och sist hela kyrkans insats för att koordinera och ha ett gemensamt budskap utåt.

Det snabbaste sättet att konkret stöda nu är att stöda ekonomiskt. Många flyktingar från Ukraina är också ortodoxa och det är viktigt nu att samarbeta med de ortodoxa församlingarna. Och att inte vara ovänlig mot ryssar i Finland och beskylla dem för vad Vladimir Putin gör, säger Tapio Luoma.

"Vi tänker ofta att trygghet är att vi ska veta vad som ska hända."

Vad är ditt råd till den som oroar sig för kriget?

– Att den egna vardagen ska gå vidare. Håll fast vid egna planer och drömmar. De förändras av omständigheterna, men låt vardagen fortsätta. Barn ska gå i skola. Föräldrar ska fortsätta gå till sina jobb. Fortsätt med hobbyer och gör det som också i normala tider har gett glädje och kraft.

Tapio Luoma uppmanar också att ge de egna tankarna andrum och att inte låta krigets bildspel ta över. Att vi mer eller mindre alla är ängsliga och oroliga måste man kunna säga högt, säger han.

– Många generationer av kristna har insett att osäkerhet och trygghet inte utesluter varandra. Vi har ibland en tanke om att att jag för att vara trygg måste vara säker på vad som ska hända. Men det kan man ju aldrig veta.

Vad ger dig själv hopp?

– Ett slags tro på en absolut rättvisa. Att tro på Gud är, vid sidan av allt annat, en övertygelse om att det finns en absolut rättvisa. Om inte nu, så någon gång, någonstans.

Jan-Erik Andelin


Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46
Stora skepp vänder långsamt, sägs det. Men i kyrkomötet sägs det vara bråttom.

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

KÄRLEK. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 6.3.2024 kl. 10:00
Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15