Unga mår på det stora hela väldigt dåligt just nu. Vuxna kan hjälpa genom att finnas till för dem.

Vuxna ta tid för de unga!

PSYKISKT ILLAMÅENDE.

Att unga drabbats hårt av pandemin är ingen överdrift. Årets Gemensamt ansvar kampanj uppmärksammar detta. Även i församlingar vill man erbjuda möjlighet för unga att få prata.

2.2.2022 kl. 06:00

Årets Gemensamt ansvar-insamling går till unga som på grund av coronapandemin av olika orsaker behöver stöd. Speciellt psykisk hälsa är ett viktigt tema för insamlingen som särskilt inriktar sig på åldersgruppen 15–19. Många unga upplever en känsla av isolering, ensamhet, ångest eller hopplöshet.

Helsingfors stifts biskop Teemu Laajasalo understryker hur viktig den här kampanjen är och uttrycker en särskild vädjan till vuxna att engagera sig i de ungas liv.

– Det viktigaste är att ta tid för de unga och lyssna på dem. Vi vuxna kan ha svårt att förstå hur lång tid två år med restriktioner känns i en ung persons liv.

Många vuxna kanske tvivlar på sin förmåga att kunna bemöta en ung person men Laajasalo uppmuntrar till att inte låta det stå i vägen. Viktigaste är att viljan finns och att intresset är genuint.

– De unga märker nog direkt vem som på riktigt bryr sig om dem eller inte.

Han poängterar att vuxna har en helt annan möjlighet se tillbaka på historien och påminna de unga om tidigare utmaningar och katastrofer.

– Det har funnits kriser förut och vi har klarat oss ur dem. Det är viktigt att inte förringa den här specifika situationen med just coronapandemin, men samtidigt sätta den i ett större perspektiv och inge hopp om att också den här situationen någon gång får ett slut.

Distans skapar risk för isolering

Anna Perret är 18 år och gymnasieelev. Hon beskriver de senaste åren som tyng- re än vanligt även om det varit olika faser under tiden pandemin varat.

– Det finns så många aspekter av de senaste åren men särskilt med skolan har det känts ganska jobbigt. Speciellt i början då undervisningen skedde på distans försvann motivationen nästan helt.

Hon säger att det ibland varit svårt att besluta ifall de ska träffas med vännerna eller inte, eftersom rekommendationerna varit att försöka undvika kontakt så mycket som möjligt.

– Det har emellanåt skapat en känsla av isolering. Det går ju att kommunicera med olika appar men det är inte samma sak som att ses fysiskt. Det hjälper att tala men att ses på riktigt ger en bättre gemenskap.

Ur Anna Perrets perspektiv kan hon ana att hennes åldersgrupp mår sämre än vanligt på grund av pandemin.

– Från den bild jag fått lider fler och fler ungdomar av stress och prestationsångest och fler mår illa och orkar inte. Jag kan förstås bara säga vad jag själv uppfattat men jag har också sett statistik på att unga mår sämre. Till en viss del stämmer det men det kanske inte helt och hållet beror på pandemin.

Hon säger att skolorna redan uppmunt- rar folk att prata med någon om man behöver, men att det bra kunde uppmuntras ännu mer.

– De vuxna i allmänhet får gärna ha lite mer förståelse för oss unga. Vi försöker göra vårt bästa men vi har det ganska stressigt emellanåt.

Walk-in terapi för unga

I Matteus församling har man precis börjat med en Walk-in-terapi för unga i åldern 16- 29. Idén är att det ska vara smidigt genom att det är möjligt att dyka upp utan tidsbeställning och få prata med någon. Det finns möjlighet att få terapi på tre språk: finska, svenska och engelska.

– Det är ett lite liknande system som med drive-in coronavaccinationerna, säger diakon Carita Riitakorpi.

Walk-in terapin har öppet på måndagar mellan 12 och 16 och vem som helst inom åldersgruppen har möjlighet att komma dit. Det går också bra att vara anonym.

– Vi har än så länge ingen gräns för hur många veckor vi har walk-in terapi. Det är öppet tills vidare, säger Riitakorpi.

Johan Myrskog


BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51