Pia Öhman jobbar på Folkhälsan, som sakkunnig inom ungdomsområdet.

De unga behöver hopp

barn och unga.

Vi har ett mänskligt behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns.

2.2.2022 kl. 06:00

Idag vet vi att pandemins offer är betydligt fler än de som smittats, de som vårdats på sjukhus eller de som mist någon nära. Många av våra barn och unga tillhör offren. Barn som berövats sina vardagliga upplevelser under långa restriktioner och unga som tvingats sätta sina liv på paus under snart två år.

I ungdomen skall man frigöras från sina föräldrar, bygga upp sin identitet och vidga sitt perspektiv. Unga behöver varandra för detta. Visst går det att ingå i ett sammanhang hemifrån, men en viktig dimension saknas: kontakt. Vårt mänskliga behov att bekräftas av varandra, se varandras miner, skratta åt varandras skämt, ifrågasätta varandra eller bara sitta trångt i en soffa. Detta oskrivna och outtalade märks egentligen först då det inte finns. Jag träffar unga som idag är mer tillbakadragna eller känner sig osäkrare i sociala sammanhang än innan. Det finns unga som inte vågar komma till skolan efter en distansperiod då ångesten blivit så stor.

En av de stora skillnaderna mellan oss vuxna och de unga handlar om att vi vuxna har ett perspektiv att reflektera mot. Vi har en erfarenhet som hjälper oss att förstå helheter bättre än vad unga ännu har möjlighet till. Jämfört med barn har unga en större medvetenhet och kunskap, vilket kan öka ångesten medan yngre barn ofta skyddas av sina föräldrar som kan portionera ut information och skydda från ett informationsöverflöd. Under pandemin har föräldrar och skola satsat hårt på att upprätthålla vardagen för barnen så gott det går, för att vi vet att det mest stödjande i kris är att ha så mycket bekant och tryggt kring oss som möjligt. Detta stöd måste vi fortsätta med, så länge som det kommer att ta oss att komma ur krisen helt och hållet.

Det trygga och bekanta handlar också om att vara tillsammans. Viktigt är också hur vi bemöter varandra. I varje möte med en annan kan du förmedla trygghet och hopp. Och vid varje möte med ett barn eller en ung är detta speciellt viktigt. Du kan berätta att du inte har svar på alla frågor, men att du gärna lyssnar och pratar och finns här. Och att allt kommer att bli bra.

Pia Öhman jobbar på Folkhälsan, som sakkunnig inom ungdomsområdet.

Pia Öhman


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49