Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

Hur ska kyrkan se på pengar?

penninginsamling.

Att som luthersk församling i Finland prata om och be om pengar upplevs ofta som pinsamt och obekvämt. – Jag tror ändå att kyrkan rätt snart behöver lära sig detta, säger Heikki Nenonen.

8.12.2021 kl. 06:00

Heikki Nenonen är kyrkoherde i Haagan seurakunta. Han har tidigare arbetat med medelanskaffning på Kyrkans utlandshjälp och via församlingsarbetet är han nu i andra ändan av tråden, det vill säga att samla in pengar genom kollekt – som ofta går till organisationer som just Kyrkans utlandshjälp.

– Kollektändamålen bestäms till stor del av Kyrkostyrelsen, men församlingarna själva får också välja vilka organisationer de vill understöda. Det betyder att varje församling också stöder ganska olika projekt.

Kollektens symbolvärde viktigt

– Kollekt är en 2000-årig tradition som sträcker sig ända till urkyrkan där församlingen tog hand om de svaga och nödställda i samhället genom att dela ut pengar och mat.

I dagens värld har kollekten närmast ett symbolvärde eftersom den faktiska mängden pengar som samlas in i förhållande till hur mycket pengar människor faktiskt har är liten.

– Men också som symbolvärde är kollekten viktig eftersom den påminner oss om att vi behöver ta hand om de svaga och utsatta och att alla inte har det lika bra som vi. Det är en viktig del av vad kyrkan är.

Nenonen beklagar sig över att kollektsystemet är så omodernt och bara utgör en bråkdel av vad det kunde vara.

– Det är numera ett väldigt ineffektivt system. Det går ut på att man ger de slantar man har i fickan. Men då kontanter sakta men säkert försvinner från samhället, samtidigt som det oftast inte går att betala med kort eller Mobilepay i kyrkorna, finns det inte så mycket man kan göra. Jag hoppas det snabbt moderniseras.

Borde bli bättre på att be om pengar

För församlingarnas del spelar det inte någon roll hur mycket pengar som kommer in men för organisationerna som faktiskt får pengarna spelar det en stor roll.

– För de stora organisationerna är själva kollektens andel en liten men betydande del även om den endast utgör några procent av allt som kommer in. Organisationer som Kyrkans utlandshjälp och Finska Missionssällskapet får också understöd av till exempel Utrikesministeriet och genom testamenten och andra privata donationer. För de små organisationerna kan den utgöra skillnaden på att till exempel kunna ha en anställd eller inte.

Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

– Att som kyrka i luthersk kontext i Finland be om pengar upplevs som pinsamt och besvärligt. Vi är så vana vid kyrkoskatt. Det kan leda till att församlingar vid stora evenemang som De vackraste julsångerna inte betonar tillräckligt att det faktiskt är fråga om en insamlingskampanj. För dem handlar det ju om att sjunga.

Men Nenonen misstänker att det inom en inte alltför avlägsen framtid också blir nödvändigt för församlingar att bli bekväma med medelanskaffning.

– Man behöver inte skämmas för att be om pengar. I framtiden kan vi vara i en situation där församlingar är helt utan pengar. Därför tror jag det är viktigt att redan nu lära sig av organisationer som är bra på medelanskaffning.

Ska kyrkan ha mycket eller lite?

Hur borde då kyrkan förhålla sig till pengar? Är det bättre att ha mycket eller lite? Heikki Nenonen ser fördelar och nackdelar med båda aspekterna.

– I Finland har vi länge varit i en situation där vi inte behövt tänka på pengar. Det har möjliggjort till exempel anställningar och olika projekt. Samtidigt tror jag pengar lätt skapar en viss lathet och på många håll leder det till en ganska borgerlig kyrka för medelklassen.

Han jämför med en församling han besökt i Uganda där utgångsläget är ett helt annat.

– Inte lobbar jag för att våra församlingar här i Finland ska bli fattiga men ibland undrar jag om inte fattigare församlingar till sitt väsen är närmare urkyrkan och tenderar att fokusera mer på kärnfrågorna än vad vi i vår kyrka gör. Här hos oss blir till exempel gudstjänsten lätt endast en verksamhetsform bland många andra. Samtidigt tar det ganska mycket tid och energi att ständigt behöva samla in pengar.

Johan Myrskog


Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51