Kjell Lönnqvist var social och inkluderande, skämtade ofta och bjöd på sig själv, skriver Camilla Ekholm.

En omtyckt ungdomsarbetsledare är borta

Nekrolog.

Ungdomsarbetsledare Kjell Lönnqvist saknas av familj, vänner, kolleger och ungdomar. Han gick bort i mitten av september. Kyrkoherderde Camilla Ekholm i Sibbo svenska församling har skrivit en nekrolog.

9.11.2021 kl. 13:48

Kjell Lönnqvist föddes 9.9.1969, dog 15.9.2021.

”Han lärde mig att jag är bra som jag är” har en ungdom Kjell ”Kellu”, ”Tjälkka” Lönnqvist varit ungdomsarbetsledare för, sagt. Kjell visade ofta ungdomar med sitt eget exempel att man kan skämta, spexa och bjuda på sig själv utan att fundera på vad andra tycker.

För Kjell Lönnqvist var hans egen skriftskola i Borgå svenska domkyrkoförsamling viktig och han kom att i tidig ålder studera till kyrkans ungdomsarbetsledare. Efter sin examen har han bland annat jobbat i Hangö svenska församling, domkyrkoförsamlingen och de senaste 21 åren i Sibbo svenska församling som ungdomsarbetsledare. Hundratals är de barn och ungdomar han träffat under de åren och därför uttryckte också en Sibboungdom då Kjell dog, att han var ju känd av alla i Sibbo.

I mitten av september i år drabbades Kjell av en massiv hjärtinfarkt som tog hans liv på en gång. Ingen hade kunnat förutse infarkten och hans dödsfall lämnade en församling, ungdomar, ungdomsarbetsledarkolleger i Borgå stift, medarbetare, vänner och framför allt Kjells familj med hustru Anna och döttrarna Karin, Jenny och Siri, mamma Lea och bror Johan i stor chock och sorg.

Kjell växte upp i Borgå i Vårberga, bodde med sin familj i Tolkis och var en stolt Borgåbo hela livet ut. Hans hjärta klappade varmt för idrotten och bland annat hemmalaget Akilles.

Kjell var en person som inte framhävde sig själv utan snarare gav plats åt andra. Samtidigt var han den många tyckte om därför att han umgicks med alla, var social och inkluderande, ofta skämtade och bjöd på sig själv. På läger var han en erfaren, trygg ungdomsarbetsledare att samarbeta med.

Familjen var det allra viktigaste för Kjell och hans stolthet över att få vara pappa till sina tre döttrar och omsorgen om dem märktes på många sätt.

I medarbetarskaran saknar vi en hjälpsam, vänlig och glad kollega på vilken det märktes hur viktigt det var att få jobba med ungdomar. I många roliga uttryck, skämt och händelser kommer Kjell alltid att leva kvar. Liksom också i de stunder av samtal där vi fick dela livets allvar.

Söndagen innan Kjell dog medverkade han i predikan i Sibbo kyrka. Då gav han oss en bild av sin tro, som var uttryckt på ett för Kjell jordnära och kännspakt sätt. ”Tron på Gud är för mig som ett par strumpor. Ingen av oss går omkring och tänker på att vi har ett par strumpor på oss. Säger jag nu åt er att ni har strumpor på er, börjar ni alla fundera på det. För mig är det så med tron. Den är så självklar för mig att jag inte går omkring och aktivt tänker på den hela tiden. Men tron finns där, lika självklar som strumporna jag har på mig.”

Camilla Ekholm


kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17