Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

Det går att jobba med sin Gudsbild

BÖN.

Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen.

2.8.2021 kl. 17:42

Enligt anknytningsteorin är föräldrarnas uppgift är att fungera som trygg bas för sitt barn. Från den basen ger barnet sig sedan ut för att utforska världen.

– Det finns forskning som tyder på att de som vuxit upp med en trygg anknytning till sina föräldrar också ser på Gud som en trygg bas. De engagerar sig i att vara teologiskt utforskande och accepterar olika sätt att vara kristen på. När de utforskar sin egen relation till Gud kan de vara lugnare och känna mindre stress än personer med en otryggare anknytning i grunden.

Det säger Katri Kanninen, psykologie doktor, terapeut, terapeutbildare och författare. Själv växte hon upp i en ortodox familj, med en farmor som bodde i en tsasouna (ortodoxt bönerum) i Lappo och i ett hem som ofta hade ortodoxa biskopar på besök.

För henne själv har tron och Gudsrelationen representerat något naturligt och tryggt, men i sin kliniska verksamhet har hon ofta sett klienter som kämpar inte enbart med sin relation till sina föräldrar, utan också med relationen till Gud.

– Min erfarenhet är att de som kommer från en fundamental-kristen bakgrund ofta upplevt både föräldrar och präst- och talarfigurer som dömande. De har känt att de aldrig duger, att de är syndiga och dåliga.

Lever man med en sådan dömande blick agerar man utifrån den: känner sig syndig och otillräckligt och ser kanske på andra på samma sätt. Men man kan också söka en kompensatorisk Gudsbild: en nådig, härlig, förlåtande Gud – och aldrig se något annat.

– Också en mogen människa, till exempel en präst, kan kämpa med de här två Gudsbilderna som man bär inom sig: ena stunden är Gud nådig och god, och den andra väldigt dömande.

Katri Kanninen påpekar att människor som bär på en svartvit Gudsbild visserligen kan tvingas kämpa med den – men att det också kan vara svårt att inte ha någon Gudsbild alls.

– Det som jag kanske upplever som mest utmanande är människor som vuxit upp med ett föräldraskap där ingen lyssnat på dem och burit dem. Det har blivit försummade, och de kan känna sig ganska ensamma i världen.

Sådana människor kan tänka att de måste klara allting själva. Det finns inget utrymme för andlighet i deras liv.

– Livet blir väldigt prestationsinriktat för den som ska klara sig ensam. Jag kan se att det finns ett stort hål, men som terapeut kan jag inte ta upp ett ämne det inte finns beställning för. Men jag har många klienter med en Gudsrelation, och med dem tar jag upp ämnet.

Hur gör du det?

– Jag frågar ofta: ”Hur tar du hand om din Gudsrelation?” Vi vårdar vår parrelation och vår relation till våra barn, men vårdar vi vår relation till Gud? Det frågan ställer jag också till mig själv, särskilt om jag har väldigt bråttom.

Och hur vårdar du din egen Gudsrelation?

– Till exempel med biktens sakrament. Jag går till bikt om jag känner mig fjärmad från Gud och vill hitta tillbaka. Efteråt kan jag känna enorm lättnad. Jag tror verkligen på bikten och dess helande betydelse – men ändå finns det tider då jag inte lyckas få mig dit! För det tar ju energi. När man har bråttom stänger man av många kanaler, många relationer och många möjligheter.

Katri Kanninen tror inte att det finns ett snabbrecept på en hel och balanserad Gudsrelation – hur skulle det kunna finnas det? Vi måste ju jobba med alla våra relationer livet ut, och att reparera något som gått sönder tar tid.

– Men jag tror att kyrkan har en del av svaret: det finns en församling och det finns en gudstjänst. Det kan vara bra med rutiner. Det är klokt att försöka se på saker ur en ny vinkel.

Hon tänker på att vi lever i en enormt individualistisk kultur, medan tron och kyrkan bärs upp av gemenskap.

– Det hämtar in nya och intressanta aspekter också till terapin när man jobbar med människor som har den här kanalen uppåt. Jag kan känna att det tar människor till en viss mogenhet: att man inte bara tar hand om sig själv och sin familj utan också tar ansvar för mer och fler.

– Församlingen och kyrkan är underbara påhitt just för att du inte behöver prestera utan får bäras av andra. Du behöver inte jobba. Du behöver bara komma dit.

Hon påpekar att många ber akutböner, men att ta den där blodiga, öppna-mitt-hjärta-kampen med Gud och verkligen be om hjälp kan vara svårt.

– Då tar man också ställning till frågor som ”Hur värdefull är jag? Kan jag ens tänka att Gud skulle märka mig?”.

– Redan det att man vågar be Gud om hjälp kan vara ganska terapeutiskt.

Så här kan du göra:

* Formulera en lista över situationer som du har svårt att klara av och gör sedan en lista med böneämnen. Till exempel: ”Att jag lätt känner mig sårad och utanför. Att jag pratar för mycket och glömmer att lyssna. Att jag är dömande mot andra.”

* Inled med exempelvis Fader vår och gå sedan över till de egna böneämnena.

* Be till exempel: ”Hjälp mig att bli starkare i situation x. Hjälp mig att inte bli så sårad i stunden. Hjälp mig att inte reagera så starkt. Hjälp mig att se många nyanser. Hjälp mig att se in i den andra människans hjärta och förstå varifrån orden kommer.”

* Be ärligt om det du behöver. Be från ditt hjärta.

* Be regelbundet.

Sofia Torvalds


tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56