Till Sandra Häggbloms sommarprogram i år hör ett barn- och ett skriftskoleläger.
Till Sandra Häggbloms sommarprogram i år hör ett barn- och ett skriftskoleläger.

Hon slutade räkna lägren när hon kom till åttio

PEDERSÖRE.

Sandra Häggblom har vuxit upp med läger. Fortfarande hör lägren till hennes program varje sommar.

27.5.2021 kl. 10:17

För några år sedan räknade Sandra Häggblom antalet läger hon varit på Pörkenäs. När hon kom till åttio slutade hon. Och sedan dess har det blivit flera läger till.

– Jag älskar lägerliv. Pörkenäs är mitt andra hem. Skulle jag få välja skulle jag vara där hela sommaren, säger hon.

Hon har växt upp i församlingen och bönehuset med söndagsskola, minior, junior, läger och barnkörer.

– Det har grundat min identitet. Det är från söndagsskolan och från lägren som min personliga tro har kommit.

Sedan hon var på sitt första barnläger som åttaåring har hon varit på minst fyra-fem läger varje år.

– Lägerlivet har alltid varit min stora grej. Jag var på mitt sista barnläger som tolvåring och året därpå var jag tillbaka som hjälpledare. Efter min konfirmation blev jag första gången hjälpledare på ett skriftskoleläger. Med åren har jag fått mera ansvar.

Fortfarande bokar hon in två läger, antingen barn- eller skriftskoleläger i sitt sommarprogram varje år.

– Numera är min roll mera vuxenledare än hjälpledare. Något mellan en tråkig tant och en ungdom i nästan samma ålder som konfirmanderna.

Tanten kommer fram i Gunviol, hennes läger-alter ego.

– Hon är en söt liten tant som varken kan sjunga eller spela på sin gitarr med tre strängar. Men hon gör det hellre än bra. Hon är pinsam. Under skriftskolelägren dyker hon upp i situationer där hennes karaktär passar. Jag älskar att klä ut mig till Gunviol och bjuda på mig själv.

Det är skriftskolelägren och konfirmanderna som hon brinner mest för.

– Ifjol var jag första gången ledare på omsorgsskriftskolan med stiftets omsorgspräst Claus Terlinden. Det var ett av de bästa lägren jag någonsin varit med på. Vi hade väldigt roligt.

De ledare och hjälpledare hon själv hade som barn och konfirmand är förebilder.

– När jag var barn stod de för tryggheten och som konfirmand fick jag förtroende för dem. Det är en person man kan fråga det mesta av utan att behöva skämmas. Både frågor om tro och om livet, frågor man kanske inte vågar ställa de vuxna. Jag vill visa att man kan leva ett kristet liv och för Jesus utan att vara tråkig.

Barnen och konfirmanderna har nu blivit en del av hennes liv. Flera av dem har hon nästan daglig kontakt med via Snapchat.

I sommar ska hon vara på ett skriftskoleläger och ett barnläger. Hon sätter minst en semestervecka per sommar på lägren och ibland tar hon tjänstledigt för lägren.

Gunviol är Sandra Häggbloms alter ego på lägren. Foto: Maria Lassila

Johan Sandberg


Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59