Jim och Cia Duhamel
Jim och Cia Duhamel

Seglaren fann kärleken på båtvarvet

relationer.

När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud.

29.4.2021 kl. 10:14

Han har vuxit upp i ett katolskt hem på Long Island i New York. Hon har vuxit upp i ett laestadianskt hem i Larsmo. Nu har de sitt andliga hem, så långt coronarestriktionerna det tillåter, i Jakobstads svenska församling.

– Jag växte upp med bilden av en dömande Gud och att jag aldrig dög för honom. Som 15-åring började jag revoltera och gick ur rörelsen. Trots det har tron alltid funnits där i bakgrunden, men jag stängde ut den, säger Cia Duhamel.

Hon har haft olika jobb vid segelbåtstillverkaren Baltic Yachts. Där jobbar hon fortfarande.

– Jag jobbade på lamineringen men utvecklade allergi så nu jobbar jag på lagret. Det är intressant och spännande att träffa folk från hela världen.

En av dem hon träffade på jobbet var segelbåtenVisiones kapten Jim Duhamel. 2011 kom han seglande med den åtta år gamla 147-fotaren till tillverkaren i Jakobstad för upprustning.

– Vi var tillsammans i ett år medan båten rustades upp. När jag avseglade med båten visste vi bara att vi skulle fortsätta tillsammans, men inte hur, säger Jim.

Fick jobb i Jakobstad

Han jobbade på Visione i ytterligare två år innan han återvände till Jakobstad 2014 och lyckades få jobb på Baltic.

– Jag är utbildad ingenjör inom mekanik och lyckligtvis behövde de hjälp på den sidan. Den stora skillnaden är att jag nu sitter bakom ett skrivbord mer än förr.

Sedan 2018 har Jim ett eget konsultföretag och jobbar både för Baltic och Nautor.

– Jag växte upp som katolik och har gått igenom olika faser av det. Min familj var ganska bra på att gå till kyrkan varje söndag och att delta i olika församlingsevenemang.

I familjen fanns sju barn.

– Jag tror det gjorde att vi hade en ganska avspänd inställning till tron. När jag var tolv avtog familjens intresse för gudstjänstbesöken och min kontakt till tron blev sämre. Jag blev aldrig konfirmerad som ung, så jag blev det som 36-åring i stället. När jag började studera vid universitetet tog mitt intresse för tron ny fart och jag började gå till kyrkan igen. Jag tror jag var ganska bra på det.

Tills han började jobba på båtar. Där är inte kyrka och församling lika tillgängliga, så intresset avtog tills han började jobba på land igen. Intresset har växlat beroende på var han jobbat.

– Jag vände aldrig tron ryggen, men den hamnade i skymundan. För två år sedan, när Cia och jag gifte oss, var vårt andliga liv inte speciellt aktivt.

Före vigseln ingår ett samtal med vigselprästen. För katoliken Jim var mötet med prästen speciellt spännande.

– Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig av mötet med en luthersk präst. Jag förväntade mig en gammal man, men det var han inte. Han var mycket bra, han antog inget och var inte dömande. Han berättade om sådant som han själv erfarit och som fungerat för honom.

Mötet med prästen var bra för dem båda.

– Vi hade gjort planer för bröllopet och såg fram emot det. Min familj kom hit från USA och de fick träffa Cias familj. Vi gav oss in i äktenskapet helhjärtat och med viljan att bilda familj. Under samtalet var det ändå som ett ljus hade tänts. Det handlar inte bara om vårt äktenskap utan då kommer också Gud in i bilden.

De förstod att de inte kan vara beroende av varandras tro utan att de behöver ha en personlig relation till Gud.

– Vi behöver också tron för att vår relation ska växa och bli starkare, säger Jim.

De rekommenderades en Alphakurs som de efter tvekan valde att gå.

– Det som gjorde mig tveksam var min katolska bakgrund. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Skulle jag vara accepterad? Skulle jag bli påtvingad någon trossats?

När han ser tillbaka på det han tänkte då tycker han det känns dumt.

– Jag fick undersöka min tro utan att någon satte gränser. De andra var där för att hjälpa mig, inte för att döma. Det som kändes mest meningsfullt för mig var att min relation till tron är min egen.

Också Cia var tveksam till Alpha.

– Jag hade förutfattade meningar att det bara var för religiösa människor och att jag inte passar inte in där. Första gången hade jag ångest och funderade om jag ska komma flera gånger. Men när jag väl var inne i kursen kändes det nästan som en spabehandling. Jag får vara mig själv och behöver inte låtsas.

Hon fick en helt annan bild av Gud än den hon haft tidigare.

– För mig var den största ögonöppnaren att Gud inte dömer, utan att han är full av kärlek. Jag behöver inte känna efter vilka fel jag gjort. Han älskar och accepterar mig som jag är.

– Jag läste nyss en text av en kvinna från den församling jag växte upp i, hon skrev precis det jag kände som barn. Att växa upp i en anda av vi som tror och de som inte gör det. Vi-andan kan vara så stark att man baserar sin tro på den. Men nu har jag fått en personlig tro som jag inte haft förr, säger Cia.

Kursen förstärkte deras relation till Gud och de fick nya vänner där, men också deras inbördes relation blev bättre.

– Vi hade en god relation redan innan vi gifte oss. Men jag förstod inte hur bra allt kan bli när man också har gemenskap i tron. Vi kommer fortfarande att ha meningsskiljaktigheter, men nu är de lättare att komma över. Vi har fått frid i vår relation, säger Jim.

På vilket sätt har livet förändrats?

– Fokus i mitt liv har förändrats. När jag kan prioritera rätt gör jag mig inte alltför stora bekymmer för det som inte är så viktigt. Tidigare har arbetet varit det viktigaste i livet. Det fina med att skifta fokus är att jag gör ett bättre jobb nu. Jag har också börjat respektera folk på ett annat sätt. Vill man uttrycka det andligt kan man säga att jag blivit fylld av den helige Ande, säger Jim.

– Nu vill jag vara den Gud skapar mig att vara. Jag behöver inte försöka var bättre än den jag är och genom det tror jag att jag bemöter andra människor bättre också, säger Cia.

Johan Sandberg


– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47
Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31
Skärmdump från huutokaupat.com

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02
Sara Svensson – den snälla barnflickan som tvingades till mord. Hon talar ut i en dokumentär som har premiär på HBO Nordic på söndag.

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25
Eva Roos tycker att det är viktigt att vara ärlig och sann med det mörker man gått igenom.
  – Men jag tror också människor behöver mera ljus och hopp vid sidan om mörkret.

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Kristian Willis utanför Dickursby nya kyrka i Vanda.

profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31
Patrik Hagman börjar jobba i Linköpings stift.

Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14
Bjarne Boije var en av nyckelpersonerna bakom Kyrkpressen för femtio år sedan.

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31