Jim och Cia Duhamel
Jim och Cia Duhamel

Seglaren fann kärleken på båtvarvet

relationer.

När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud.

29.4.2021 kl. 10:14

Han har vuxit upp i ett katolskt hem på Long Island i New York. Hon har vuxit upp i ett laestadianskt hem i Larsmo. Nu har de sitt andliga hem, så långt coronarestriktionerna det tillåter, i Jakobstads svenska församling.

– Jag växte upp med bilden av en dömande Gud och att jag aldrig dög för honom. Som 15-åring började jag revoltera och gick ur rörelsen. Trots det har tron alltid funnits där i bakgrunden, men jag stängde ut den, säger Cia Duhamel.

Hon har haft olika jobb vid segelbåtstillverkaren Baltic Yachts. Där jobbar hon fortfarande.

– Jag jobbade på lamineringen men utvecklade allergi så nu jobbar jag på lagret. Det är intressant och spännande att träffa folk från hela världen.

En av dem hon träffade på jobbet var segelbåtenVisiones kapten Jim Duhamel. 2011 kom han seglande med den åtta år gamla 147-fotaren till tillverkaren i Jakobstad för upprustning.

– Vi var tillsammans i ett år medan båten rustades upp. När jag avseglade med båten visste vi bara att vi skulle fortsätta tillsammans, men inte hur, säger Jim.

Fick jobb i Jakobstad

Han jobbade på Visione i ytterligare två år innan han återvände till Jakobstad 2014 och lyckades få jobb på Baltic.

– Jag är utbildad ingenjör inom mekanik och lyckligtvis behövde de hjälp på den sidan. Den stora skillnaden är att jag nu sitter bakom ett skrivbord mer än förr.

Sedan 2018 har Jim ett eget konsultföretag och jobbar både för Baltic och Nautor.

– Jag växte upp som katolik och har gått igenom olika faser av det. Min familj var ganska bra på att gå till kyrkan varje söndag och att delta i olika församlingsevenemang.

I familjen fanns sju barn.

– Jag tror det gjorde att vi hade en ganska avspänd inställning till tron. När jag var tolv avtog familjens intresse för gudstjänstbesöken och min kontakt till tron blev sämre. Jag blev aldrig konfirmerad som ung, så jag blev det som 36-åring i stället. När jag började studera vid universitetet tog mitt intresse för tron ny fart och jag började gå till kyrkan igen. Jag tror jag var ganska bra på det.

Tills han började jobba på båtar. Där är inte kyrka och församling lika tillgängliga, så intresset avtog tills han började jobba på land igen. Intresset har växlat beroende på var han jobbat.

– Jag vände aldrig tron ryggen, men den hamnade i skymundan. För två år sedan, när Cia och jag gifte oss, var vårt andliga liv inte speciellt aktivt.

Före vigseln ingår ett samtal med vigselprästen. För katoliken Jim var mötet med prästen speciellt spännande.

– Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig av mötet med en luthersk präst. Jag förväntade mig en gammal man, men det var han inte. Han var mycket bra, han antog inget och var inte dömande. Han berättade om sådant som han själv erfarit och som fungerat för honom.

Mötet med prästen var bra för dem båda.

– Vi hade gjort planer för bröllopet och såg fram emot det. Min familj kom hit från USA och de fick träffa Cias familj. Vi gav oss in i äktenskapet helhjärtat och med viljan att bilda familj. Under samtalet var det ändå som ett ljus hade tänts. Det handlar inte bara om vårt äktenskap utan då kommer också Gud in i bilden.

De förstod att de inte kan vara beroende av varandras tro utan att de behöver ha en personlig relation till Gud.

– Vi behöver också tron för att vår relation ska växa och bli starkare, säger Jim.

De rekommenderades en Alphakurs som de efter tvekan valde att gå.

– Det som gjorde mig tveksam var min katolska bakgrund. Jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Skulle jag vara accepterad? Skulle jag bli påtvingad någon trossats?

När han ser tillbaka på det han tänkte då tycker han det känns dumt.

– Jag fick undersöka min tro utan att någon satte gränser. De andra var där för att hjälpa mig, inte för att döma. Det som kändes mest meningsfullt för mig var att min relation till tron är min egen.

Också Cia var tveksam till Alpha.

– Jag hade förutfattade meningar att det bara var för religiösa människor och att jag inte passar inte in där. Första gången hade jag ångest och funderade om jag ska komma flera gånger. Men när jag väl var inne i kursen kändes det nästan som en spabehandling. Jag får vara mig själv och behöver inte låtsas.

Hon fick en helt annan bild av Gud än den hon haft tidigare.

– För mig var den största ögonöppnaren att Gud inte dömer, utan att han är full av kärlek. Jag behöver inte känna efter vilka fel jag gjort. Han älskar och accepterar mig som jag är.

– Jag läste nyss en text av en kvinna från den församling jag växte upp i, hon skrev precis det jag kände som barn. Att växa upp i en anda av vi som tror och de som inte gör det. Vi-andan kan vara så stark att man baserar sin tro på den. Men nu har jag fått en personlig tro som jag inte haft förr, säger Cia.

Kursen förstärkte deras relation till Gud och de fick nya vänner där, men också deras inbördes relation blev bättre.

– Vi hade en god relation redan innan vi gifte oss. Men jag förstod inte hur bra allt kan bli när man också har gemenskap i tron. Vi kommer fortfarande att ha meningsskiljaktigheter, men nu är de lättare att komma över. Vi har fått frid i vår relation, säger Jim.

På vilket sätt har livet förändrats?

– Fokus i mitt liv har förändrats. När jag kan prioritera rätt gör jag mig inte alltför stora bekymmer för det som inte är så viktigt. Tidigare har arbetet varit det viktigaste i livet. Det fina med att skifta fokus är att jag gör ett bättre jobb nu. Jag har också börjat respektera folk på ett annat sätt. Vill man uttrycka det andligt kan man säga att jag blivit fylld av den helige Ande, säger Jim.

– Nu vill jag vara den Gud skapar mig att vara. Jag behöver inte försöka var bättre än den jag är och genom det tror jag att jag bemöter andra människor bättre också, säger Cia.

Johan Sandberg


Medan han sköter vikariatet som universitetslärare kommer Tomas Ray att jobba med sin doktorsavhandling.

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29
Britt-Marie har stort stöd av sin dotter Anna som bor i Jakobstad med sin familj.

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42
Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05
Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02
Sund-Vårdö och Finström-Geta blir i januari 2022 Norra Ålands församling.

sammanslagning. Fyra församlingar slås samman på Åland och bildar två nya. Sammanslagningarna godkändes av Kyrkostyrelsens plenum idag. 27.5.2021 kl. 14:38
Med utsikten över Monäs sund från stugknuten har Ove Stråka inga problem att tro på skapelsen.

tro. Han har fallit ner från tre politiska träd. När det gäller sin tro aktar sig Ove Stråka därför för att klättra upp i fel träd igen. 27.5.2021 kl. 09:53
Minna Opara har själv fått hjälp när hon mår dåligt, som erfarenhetsexpert vill hon hjälpa andra.

tro. Minna Opara förlorade sin pappa som 15-åring. Med åren kom barndomens oro ut i form av panikångest. – När jag känner paniken komma säger jag till Jesus: Gör någonting. Jag är bara en mamma, men du är allsmäktig. 26.5.2021 kl. 16:18
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.

BERÄTTANDE. Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare. 26.5.2021 kl. 10:42
Stina Lindgård har valts till ny prästassessor.

assessorsval. Stina Lindgård är ny prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 25.5.2021 kl. 17:47

Johan Candelin och den andra styrelsemedlemmen från Martyrkyrkans vänner som stått åtalade för penninginsamlingsbrott frias också av Vasa hovrätt.

RÄTTEGÅNG. Vasa hovrätt gör samma bedömning som Mellersta Österbottens tingsrätt och friar Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin samt den styrelsemedlem som stått åtalade för penninginsamlingsbrott. Den springande punkten i åtalet har handlat om huruvida Martyrkyrkans vänner i sin insamling riktat sig till en på förhand bestämd och avgränsad grupp för vilket det inte krävs insamlingstillstånd eller om man riktat sig till en bredare allmänhet, vilket hade krävt ett insamlingstillstånd. 2.7.2021 kl. 15:21
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

ledarskap. Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda. 27.6.2021 kl. 13:42
Döden är en del av livet. Att inte blunda för den är livsviktigt i synnerhet för oss som är gamla, säger Patricia Tudor-
Sandahl.

ÅLDRANDE. Författaren och psykoterapeuten Patricia Tudor-Sandahl har skrivit en ny bok, ”Mer levande med åren”, om modet att åldras och bli sams med det paradoxala och motsägelsefulla som ryms inom oss. 24.6.2021 kl. 00:00
Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
– Jag vill visa att kyrkan har mitt ansikte också, inte bara biskopens, säger Laura Leipakka.

GENERATION Y. – När man frågar millennialer vad de vill att kyrkan ska göra svarar många: Vi vill inte ha något av kyrkan, det räcker att kyrkan finns där. Vi kan komma om det är någon kris eller om vi vill gifta oss, säger Laura Leipakka. 8.7.2021 kl. 06:00