Ronny Thylin har döpt ovanligt få barn den senaste tiden på grund av pandemin.

"Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud"

dop.

Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud.

28.4.2021 kl. 08:00

Alisa Montonens son Julius döptes i början av januari. För henne och hennes man kändes det som ett ganska självklart val.
– Delvis handlade det ju om att det hör till med dopet, men det var också något vi ville göra för vår son. Vi ville ge honom den trygghet som vår religion och Guds beskydd erbjuder, och också ge honom den här länken till församlingens verksamhet och till det stöd man kan få därifrån.

Hon ser det som naturligt att de som föräldrar gör val för sitt barn, också i fråga om dopet.
– Vi bestämmer ju också vad han har för kläder och vad han äter, vilket dagis och vilken skola han kommer att gå i. Bestämmer han sedan en dag att han inte längre vill höra till kyrkan är det ju också okej.

De ordnade dop i början av januari i församlingens utrymmen.
– Vi tog kontakt med vår hemförsamling, berättade att vi ville ordna dopet i vår närmaste kyrka.
Sedan var det dags att börja räkna ut hur många gäster de kunde bjuda in. Vid det här tillfället fick tio personer samlas, och familjen bjöd in faddrarna samt Julius mor- och farföräldrar.
– Det var som tur var min mamma som döpte Julius, därför fick vi in en extra person.

Lilla Julius Montonen i pappa Lasse Montonens famn blir döpt av mormor Maria Repo-Rostedt. Till höger mamma Alisa Montonen. FOTO: Nils Rostedt

Hon och hennes man valde varsin vän som fadder till Julius.
– Vi ville utöka Julius närmaste krets i stället för att välja någon som redan tillhör familjen. En uppgift som väntar faddrarna i framtiden är att visa honom att det finns olika sätt att leva och tänka.

Trots att pandemin begränsade antalet gäster var de nöjda med dopkalaset.
– I vanliga fall tror jag att det skulle ha blivit svårt att bestämma hur stort vi skulle fira dopet och var vi skulle dra gränsen för antalet gäster.

Julius var en månad gammal när han döptes. Familjen ville ordna dopet vid just den här tidpunkten eftersom Julius ena fadder är bosatt utomlands och hade kommit till Finland för att fira jul.
– Vi var fortfarande väldigt nya som föräldrar och ganska trötta, så det var skönt att det blev ett ganska intimt dop. Vi hann prata ordentligt med alla, och det var fint att få träffa de närmaste.

Vill ge det värdefulla vidare

Ronny Thylin är kaplan i Petrus församling och har döpt ovanligt få barn den senaste tiden. Han hopppas att det småningom blir en boom när de som skjutit upp dopet av sitt barn vill låta dem döpas.
– Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst. Det är en jättestor omställning att det föds ett barn – kanske störst när det handlar om första barnet, men stort också senare, inte minst för syskonen. Det är fint att få fira och glädjas över barnet och få bära fram det inför Gud.

Det är en av de allra finaste stunderna i rollen som präst.

Just nu begränsar restriktionerna hur många man kan bjuda in till dop och dopkaffe, men Ronny Thylin påminner om att varje familj i vanliga fall får välja om de vill fira smått eller stort.
– Jag minns hur jag sa till min fru i församlingssalen, några timmar före dopet av vårt andra barn: ”Jag hade inte förstått att dopet i så hög grad är en kaffebjudning.”
– Där är mitt råd att inte göra det så omfattande och att frimodigt be om hjälp med arrangemangen. På dopdagen har föräldrarna annat att ägna sig åt än att servera kaffe.

Dopet gör barnet till medlem i församlingen, men handlar om mer än så.
– Genom att låta döpa mitt barn säger jag att jag vill att mitt barn ska tillhöra Gud. Jag vill att mitt barn ska hitta sin plats i livet och sin sanna identitet. Det tror jag att vi endast kan göra i relation till Gud. Vi tror på det eviga livet som finns hos Gud, och Jesus säger också: Låt barnen komma till mig.

Thylin känner igen sin egen erfarenhet som förälder hos andra – det man själv upplever som värdefullt vill man ge vidare till sina barn.
– Vi kan inte välja tro för någon. I något skede måste alla välja själv. Men vår uppgift och vårt ansvar är att visa på det som vi funnit.

På dopdagen kan barn i alla åldrar döpas

  • Har ni inte hunnit ordna dop än? Barn i alla åldrar är välkomna till Dopdagen – från småbarn till barn i skolåldern. Den 29.5 kl. 10–13 bjuder församlingarna både på en vacker miljö och på kaffe med tårta. Evenemanget är gratis och öppet för alla.

  • Dopdagen är ett samarbete mellan den finska församlingen i Kasberget och Matteus församling.

  • Plats: Den vackra strandvillan Laajaranta, Humleuddsvägen 15 på Degerö. Vid regn flyttar Dopdagen till Degerö kyrka.

  • Förhandsanmälningar och frågor: pastor Emriikka Salonen, tfn 050 534 3441, emriikka.salonen@evl.fi
Erika Rönngård


covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39