Behöver du någon att prata med? De som jobbar i församlingen nås med ett telefonsamltal, mejl eller Whatsapp­meddelande.

Församlingen finns där för dem som sörjer

korsholm.

Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer.

5.2.2021 kl. 10:56

En närvarande människa att prata med. En öppen kyrka där människor kan mötas, tända ljus, vara stilla. En andaktsstund. En grupp människor som delar erfarenheter.

När sorgen drabbar kan församlingen vara till stöd och hjälp på olika sätt.

Diakon Hanna-Maria Hakala åker ibland på hembesök till en familj där någon dött. Då frågar hon vad de behöver just då.

– Ibland kan det vara att man tar hand om barnen en stund för att någon ska få andas lite.

Hon hoppas tröskeln att ta kontakt med församlingen är låg.

– Att folk förstår att vi finns där i sorgen, oberoende av vad det gäller eller hur man mår.

Själavård, vad är det riktigt?

– Själavård är ett samtal, ett djupare samtal om det som känns aktuellt för den människan just nu, säger Hanna-Maria Hakala.

Själavårdaren är inte en terapeut, utan en medmänniska. Samtalet ska vara en trygg situation, det som sägs stannar mellan samtalsparterna.

– Man kan ringa till vem som helst i församlingen: präster, diakoner, ungdomsarbetsledare, barnledare. Jag tror att alla som jobbar inom församlingen nog är beredda på att ge själavårdande samtal, en del kan även ha en fördjupad utbildning inom själavård.

– Det är egentligen bara att gå in på hemsidan, söka ett nummer och ringa. Eller mejla. Och nuförtiden har nästan alla Whatsapp, ifall man inte vill ringa.

Det går också att ta kontakt för en annans räkning, ifall man ser att någon i ens närhet kanske skulle behöva prata – då behöver man naturligtvis ha personens medgivande.

Hanna-Maria säger att hon som diakon har en flexibel arbetsdag, så vanligtvis går det ganska snabbt att hitta en lämplig tid för någon som behöver samtala.

Den som vänder sig till en församlingsanställd kanske gör det just för att de vet att de talar med en människa som har tron som grund. Men Hanna-Maria säger att de samtal hon för alltid sker på klientens villkor. Det går att prata om trosfrågor, men det är inget måste.

– Gud finns där i alla fall.

Hon ser det som ett trepartssamtal: även om det bara är två människor som pratar så finns Gud närvarande.

I sorgegruppen är alla känslor tillåtna

De flesta församlingar ordnar, mer eller mindre regelbundet, sorgegrupper. I Korsholms svenska församling börjar en ny grupp i höst. Sorgegruppen är en liten samtalsgrupp, med fem till tio deltagare. Den finns till för människor som drabbats av sorg, som mist någon, men deras situationer kan se olika ut.

– Det betyder inte att man behöver ha stora problem med sin sorg.

Någon kan ha stort behov av att prata,kanske vill fundera igenom det som hänt om och om igen. Gruppen ger utrymme för det.

– Man behöver inte säga någonting. Det är fritt att sitta där och bara lyssna, säger Hanna-Maria Hakala.

Vanligtvis leds en sorgegrupp av en präst och en diakon. De ser till att samtalet hålls inom ramarna, men utgår annars från deltagarnas behov. Gruppen bestämmer på förhand hur många gånger de ska träffas. Målet är att det ska vara en trygg grupp, där man kan vara sig själv och får den tiden man behöver.

– Alla känslor är tillåtna, det finns utrymme för tårar, frustration och ilska men även för skratt och hoppfullhet.

Emelie Wikblad


SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30