Pulsgudstjänst i Petrus församling i Helsingfors.

Vill kyrkan alls ha med amatörerna?

MEDLEMMAR.

Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso.

5.3.2025 kl. 17:23

Närmare 3 000 finlandssvenskar beräknas varje månad göra frivilliginsatser i någon av församlingarna i Borgå stift. Det hävdar storundersökningen Gallup Ecclesiastica 2024.

Frågar man hur många som någon gång i livet har ställt upp som frivilliga i kyrkan kan siffran enligt statistikern Veli-Matti Salminen på Kyrkans forskning och utbildning stiga till över 25 000. Då räknas ännu inte hjälpis-gängen i konfirmandarbetet, eller förtroendevalda.

I den offentlighetsbild den evangelisk-lutherska kyrkan visar upp syns medlemmarna sällan. I den minutiösa statistik som kyrkan för bokförs lekmannainsatser inte alls.


Om gudstjänsten blir för torr

Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans svenska central KCSA säger sig på sistone ha fått flera exempel på hur man gärna säger att man vill aktivera kyrkans medlemmar i församlingarna, men att det sedan ändå ganska fort blir stopp.

Ett exempel: En ung mamma som har kontakt med många barnfamiljer, har idéer om hur man kunde utveckla familjegudstjänsten i församlingen. Det blir ofta torrt och tråkigt och gudstjänstschemat ska följas till punkt och pricka.

Mamman och hennes väninnor vill jobba med drama, and­ra tilltal och involvera barnen mera. Med sin andliga inriktning skulle hon göra det bra, också till innehållet – men de anställda i församlingen är tveksamma.

I bloggen Kyrka.nu skriver Sixten Ekstrand om gapet mellan ord och handling. Kyrkan talar om en lutherskt dynamisk och demokratisk församlingssyn men har i praktiken ”en upp­ifrån styrd hierarki [...] som i sämsta fall reducerat en stor del av Kristi kropp till objekt för proffsens verksamhet”, skriver han.


”Inget språk för nya gemenskaper”

På omkring 20 håll i landet har finska evangelisk-lutherska församlingar nya former för medlemsdrivna gudstjänstgemenskaper, i allt från Esbo till Ny­slott eller Rovaniemi.

På svenska finns Puls i Helsingfors som dock i fjol kom i konflikt med församlingen så att den medlemsdrivna gemenskapen tog sin verksamhet ur Petrus församling.

– Det finns så lite språk för hur man inom kyrkan kan starta nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen, 34.

Hon kommer ursprungligen från Karleby, men blev under åtta år i Helsingfors en del av Puls och till sist anställd som dess projektsekreterare.



Ida-Maria Pekkarinen har jobbat med en ny generations gemenskaper i Tammerfors. Foto: Veikko Luukkonen.


– Finska Verkosto i Helsingfors är ett jättebra exempel på en ny form av gemenskap. Men på svenskt håll tycks det alltid finnas ett motstånd, ”vem styr, vem kontrollerar det här?” Det känns inte sunt. Kan man inte i stället stöda, så att det ska växa och bli någonting? säger hon.

Husband ersätter orgeln

Sedan ett drygt år är Ida-Maria Pekkarinen tjänstledig från Petrus och har i stället jobbat med den evangelisk-lutherska samfällighetens Uusi Verso-verksamhet i Tammerfors.

De nya gemenskaperna liknar ofta varandra: en enkel mässa med vardagliga ramar, förbön, nattvard, lovsång med ett husband och många medlemmar involverade.

I Pispala kyrka i Tammerfors samlar formatet varje vecka drygt 200 personer; en annan liknande gudstjänst i en annan förort i snitt 90.

Pionjären på alternativ evangelisk-luthersk gudstjänst är förstås finska Tomasmässan som startades redan 1988. För att inte då tala om väckelserörelserna där medlemsdriven verksamhet är såväl vardags- som söndagsmat.

Sparsamt på svenska

På svenska finns det få alternativa, modernare gudstjänster i folkkyrkoförsamlingarna. I Jakobstad finns Fokus-gudstjänsterna en söndagskväll i månaden. De har sina rötter i en utbrytargrupp på 00-talet, som sedan stegvis har smält tillbaka in i fadershuset, Jakobstads svenska församling.

I Kvevlax introducerar Korsholms församling nu en gång i månaden ett liknande lättare gudstjänstkoncept. Det blir dessutom den huvudgudstjänst som kyrkoordningen stadgar ska hållas varje söndagsförmiddag.

”Du är inte just nu där”

I Tammerfors har Ida-Maria Pekkarinen som anställd lett Uusi Verso-nätverkets smågruppsarbete med böne- och cellgrupper och lite vidare vardagsgemenskaper kring vissa åldersgrupper eller intresseområden. En sådan pienyhteisö är till exempel Erä­versot, en kristen gemenskap kring friluftsliv, natur och utflykter.

"Jag behöver vara redo för ganska allvarliga samtal med någon vars eget liv inte är i det skede där hen kan vara ansvarig för andra människor.”

– En av Uusi Versos värderingar är lupa innos­tua; det är tillåtet att bli ivrig över någonting, ta det vidare och skapa nytt, säger Ida-Maria Pekkarinen.

– Startar du en Uusi Verso-grupp behöver du vara kopplad till dem som leder hela arbetet. Men jag behöver vara redo att hålla också ganska allvarliga samtal med någon och säga att ”just nu tycker jag inte att ditt eget liv är i ett skede där du kan vara ansvarig för andra människor”.

I Uusi Versos gudstjänster predikar medlemmar ibland, men då med coachning både före och efter av en präst, som också svarar för nattvarden i mässan.

Praxis varierar i landet. I Jakobstad har man aldrig nattvard i Fokusgudstjänsten.

– Jag tror det är viktigt att vi har ett mångsidigt sätt att fira högmässa tillsammans. Jag körde fram att vi inte ska ha egna nattvardsgångar utan gemensamma. Jag skulle vara försiktig med att sätta ut församlingens gudstjänst, högmässan, på entreprenad till en cellgrupp, säger kyrkoherde Jockum Krokfors.

Samtidigt behöver medlemsaktiviteten i olika grenar i församlingen goda lösningar, säger han.

– Det är jätteviktigt! Jag hoppas att inte vi präster inte upplevs som något slags konkurrenter med lekmän, utan att man ska kunna samarbeta.

Slå vakt om gemensam gudstjänst

Vid domkapitlet i Borgå slår stiftsdekan Mia Anderssén-Löf i kyrkolagen och kyrkoordningen. Hon konstaterar att den förutsätter att en präst leder det vi traditionell mening kallar gudstjänst. Kyrkoherden är i sin tur ansvarig för församlingens gudstjänstliv, liksom all annan verksamhet i församlingen, säger hon.

Mia Anderssén-Löf ser det som viktigt att många är delaktiga.

– Det är kyrkans frihet och liv. Men å andra sidan: har man omgärdat någonting med regler eller lagar så är det för att skydda det som är gemensamt och heligt för oss – i det här fallet gudstjänsten, säger hon.

”Ny snäv syn på ledarskap”

Vid kyrkans svenska central KCSA är Sixten Ekstrand kritisk till att en ny generation teologer och ledare i kyrkan allt oftare har en snäv syn på ledarskap så att de kan bli väldigt kontrollerande gentemot medlemmarna.

Under domkapitlet finns en inspirationsgrupp kring gudstjänslivet. Att någon vid hans avdelning KCSA tydligare skulle jobba med medlemsaktivitet i stiftet tycker han ändå inte behövs; det ska ingå naturligt i de anställdas arbetsbild, säger han.

Tack-men-nej-tack blir det hos kyrko­herde Jockum Krokfors i Jakobstad.

– Stift, domkapitel och central förvaltning kan nog inte göra så mycket här. Det här är så lokalt förankrat, säger han.

- - -

Läs också Kyrkpressens ledare "Lekmannen - begrav ordet".

Jan-Erik Andelin


LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57