En prästkatastrof har förutspåtts i Borgå stift länge – prästbristen tippades bli akut när de stora åldersklasserna gick i pension. Men det gick mycket bättre än väntat.
– Pensioneringsvågen med de stora årskullarna börjar vara över nu. Det finns en del öppna kaplans- och församlingspastorstjänster också nu, men oftast går det ganska jämnt ut, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.
Däremot är det brist på präster som kan vikariera om en präst av någon orsak är tjänstledig i några månader.
– Det är utmanande.
Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet.
Kyrkoherdebristen är också akut – men bara i vissa församlingar. I Österbotten har exempelvis herdetjänsterna i Replot och Larsmo utannonserats flera gånger utan att de fått någon sökande.
– Det finns ett begränsat antal präster som är behöriga för en kyrkoherdetjänst och är i ett sådant livsskede att de har möjlighet att flytta från en ort till en annan, säger Stråhlman.
Kyrkoherdetjänsten i Larsmo jobbar domkapitlet på i samarbete med församlingen. Herdetjänsten i Replot utannonserades på nytt i december.
Finns det en gemensam nämnare för församlingar som har svårt att hitta en kyrkoherde?
– Jag skulle inte säga det, svarar Stråhlman.
– Alla tjänster har för- och nackdelar. I Larsmo finns både skärgård och landsbygd, ekonomin är i skick och församlingen aktiv. Där är det många som deltar både i församlingen och i bönehusen. Replot är en liten skärgårdsförsamling, men den är välskött och ekonomin är i skick. Kyrkoherden där skulle gärna få vara mångsysslare. Det finns sökande som gärna vill jobba i en liten församling.
Också på Åland har det varit knepigt med herdetjänsterna. Eckerö-Hammarland har nu fått en tf kyrkoherde som sköter tjänsten i ett år från maj. Församlingen i Brändö-Kumlinge sköter Mari Puska, kyrkoherde i Mariehamn, nu vid sidan av sin egen tjänst.
– Brändö-Kumlinge är en av de första församlingarna på listan över sådana som står inför en strukturförändring.
Det handlar om pengar
Ett evigt problem med prästtjänsterna är pengar. Med tanke på att prästjobbet kräver en magisterexamen är lönen inte särskilt hög.
– Medlemmarna i domkapitlets plenum har aktivt fört fram att församlingarnas lönepolitik borde vara tydligare, mer öppen och genomskinlig. Det ska vara tydligt vad prästen får för lön. Det är församlingen som definierar lönenivån och arbetsmarknadsverkets gaffel är ganska bred. Vi kan bara lägga in fromma önskemål.
Linus Stråhlman påpekar att församlingen alltid kan välja att betala mer än miniminivån.
– Vi märker att kyrkoherdetjänster i mindre församlingar där man gått in för att skruva upp lönen har fått fler sökande. Man kanske tänker att det är ett heligt jobb att jobba inom kyrkan, men pengar spelar helt klart en roll. Präster är ju bara människor. Församlingarna kan styra ganska mycket med sin egen lönepolitik.
Olika församlingar kan alltså betala olika summor för samma jobb. Skillnaden kan vara så mycket som 500 euro.
– Det kan kännas lite orättvist.
En annan sak som enligt Stråhlman påverkar antalet sökande är hur tydlig arbetsbilden är.
– Det är definitivt bättre om en präst i förväg vet om hen i huvudsak ska jobba med förrättningar, konfirmandarbete eller mer diakonalt.
Är mer lön ett alternativ?
Kyrkoherdetjänsten i Replot är placerad i kravgrupp K20 enligt Kyrktak, som är det avtal arbetstagar- och -givarparterna har om löner i kyrkan. Det innebär en lönespridning på mellan cirka 4617 euro till 5786 euro.
– I lönen beaktas bland annat församlingens storlek. Med större församling ökar antalet anställda och mängden administration, säger ekonomichef Kari Harju vid Korsholms kyrkliga samfällighet. Det är han som bereder frågan gällande herdelönen i Replot, efter att församlingen valt kyrkoherde.
– Kyrkoherdarna i vår samfällighet ligger redan i den övre delen av gaffeln gällande lön. Vi har velat ha en enhetlig policy i lönebildningen.
Men ifall gemensamma kyrkorådet skulle vilja det kunde de välja att frångå beredningen och stanna för en högre lön.
Tycker du att det skulle vara en lösning att höja på lönen?
Kari Harju är tyst en stund – sedan svarar han att han inte vill uttala sig bara om kyrkoherdarnas lön. Han måste tala för alla.
– Vi har inte brist bara på präster och kyrkoherdar, vi har svårigheter att hitta behöriga anställda i alla yrkesgrupper. Och en orsak är att lönerna i kyrkan inte är höga.
Frågan om en tjänstekategori ska lyftas fram framför en annan är en värderingsfråga som han ger över till de förtroendevalda, säger han.
Han tror också att annat än lönen spelar in när en ort söker kyrkoherde.
– Det handlar om attraktionskraft i regionen. Hur många sökande får studieplatser i området? Hur attraktivt är det att studera till exempel teologi? Det är inte bara lönen som avgör. Men det är klart att lönerna i kyrkan inte klarar av att konkurrera med många andra branscher.
