– Ibland kan det bli patetiskt när någon finlandssvensk nyfrälst Dawkins-ateist plötsligt tycker sig ha hittat något riktigt fynd. Det var någon som sa: Din tro har ju bara uppkommit i din egen kontext, där du vuxit upp. Det tyckte han var en fantastisk slutsats, säger Jan-Erik Andelin.
– Ibland kan det bli patetiskt när någon finlandssvensk nyfrälst Dawkins-ateist plötsligt tycker sig ha hittat något riktigt fynd. Det var någon som sa: Din tro har ju bara uppkommit i din egen kontext, där du vuxit upp. Det tyckte han var en fantastisk slutsats, säger Jan-Erik Andelin.

"I vissa kulturkretsar kan man tänka: Jag vet inget om religion – och jag vill ingenting veta"

tro.

Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen?

4.2.2021 kl. 09:25

I höstas deltog Hbl-journalisten Jan-Erik ”Erkki” Andelin i en Facebook-debatt om Guds existens. Han skrev att han gärna skulle förklara för vem som helst hur han själv, förnuftsmässigt, bearbetat varför han tror på Gud.

Men han konstaterade också att väldigt få varit intresserade av att föra ett sådant samtal. ”Jag har, bildligt talat, haft kaffet varmt och bullarna tinade, men ingen har kommit”, skrev han i tråden.

Han skulle gärna dricka kaffe, äta bulle och tala tro med den som vill. Han tycker att nyhetsjournalister vet skamligt lite om religion, men han känner också att någonting skiftat i atmosfären under de senaste tio åren.

– Någonting är annorlunda. Det har kanske att göra med en mer profilerad ateism och en mer profilerad religionskritik, men det har också att göra med en populism kring ateismen.


Varför skulle då journalister behöva veta särskilt mycket om just kristendom och religion?

– Därför att kyrkan fortfarande – vare sig man vill det eller inte – är vår största folkrörelse. Det är en rörelse med tre gånger fler medlemmar än idrottsrörelsen.

Dessutom lever vi i en global värld. Av de sju miljarder människor som lever i världen har sex miljarder – på något sätt – en religion i sin ryggsäck.

– Religion är en mix av berättelser och lyrik och historia och juridik. Journalister kan inte blunda för att resten av världen har en sådan föreställningsvärld i bakgrunden. Vi kan inte inbilla oss att vi är något slags spjutspets för revolutionen och den nya, religionslösa världen. Kanske blir det så om 700 år – men vi är inte där än och måste leva i den här världen Vad är mångkultur annars?




Voodoo-dockan Päivi Räsänen

Okunskapen irriterar honom. När det kommer två biskopskandidater som ska intervjuas finns det exakt en fråga som journalisterna bryr sig om: samkönade äktenskap.

– Skulle den ena kandidaten tycka att vi ska ha församlingar med tjugo personer och den andra att vi ska ha stormöten på Olympiastadion varje vecka skulle det gå spårlöst förbi. Ingen frågar efter hur kyrkan som folkrörelse borde administreras.

Ett annat problem är att man går till ytterligheterna. Han tänker till exempel på den roll kristdemokraten Päivi Räsänen har på finländska redaktioner.

– Du och jag vet vilken smal plattform hon står på: hennes tänk har ingen större förankring i stora delar av kyrkan. Men hon är den här voodoo-dockan som varje redaktion tar till när man vill visa hur konservativ kristendomen kan vara.

Det här har kanske att göra med att det i medierna och i offentligheten finns en djupt rotad föreställning om att det inte finns olika åsikter i kyrkan, utom i de frågor som medierna valt ut: samkönade äktenskap. Man tror att kyrkans medlemmar tvingas till en bestämd dogmatik.

– Det är en blind fläck som gör att man inte ens ger sig ut för att förstå vilket spektrum av tänkande människor som finns inom kyrkan.

De tysta, liberalt tänkande människornas röst hörs inte i medierna.

– Utom möjligen i Kyrkpressens ofta fina personintervjuer, där deras tro blir en berättelse om ett helt liv.




Tolerans är att inte fråga

Men för att återgå till det där kaffet Jan-Erik Andelin har varmt: varför kommer ingen på kaffe?

– Det är ju en underlig form av finlandssvensk tolerans: där har vi en religiös människa och jag visar tolerans genom att inte ställa killen några knepiga frågor.

Som om han under sitt liv inte ställt de knepiga frågorna till sig själv, en efter en.

– Ibland kan det bli patetiskt när någon finlandssvensk nyfrälst Dawkins-ateist plötsligt tycker sig ha hittat något riktigt fynd. Det var någon som sa: Din tro har ju bara uppkommit i din egen kontext, där du vuxit upp. Det tyckte han var en fantastisk slutsats. Men det har jag väl tänkt igenom för länge sen!

Det är taffliga saker som lyfts upp för att implicera att den kristna människan helt enkelt inte tänkt till ordentligt.

Ett annat uttryck för det tänket var jungfru Maria-debatten som rasade i Hbl före jul. Jan-Erik Andelin hade inget emot kulturchef Fredrik Soncks text om hur det gick till när Maria blev med barn – inte i sig.

– Jag har inga problem med radikala tolkningar av Bibeln – men de borde ske i en större kontext. Jag är besviken på att min arbetsplats inte hade mer att erbjuda om religion under ett år. Det är ju som att inte ha sportnyheter alls, men sedan inför ett olympiskt spel ha en essä om hur fördärvligt det är med idrott.


Varför är biskopen i gymnasiet?

Men när det är sagt måste kyrkan också tåla kritik. Folkkyrkan har fortfarande en maktposition i Finland, utan att den kanske riktigt inser det själv.

– Varför ska till exempel biskopen sitta på första raden här i Borgå gymnasium när det är studentdimission, i ett kommunalt gymnasium?

Själv är Jan-Erik Andelin medlem i Metodistkyrkan, och har aldrig upplevt sig att som kristen sitta på någon som helst makt.

– Medierna står alltid på alla frihetskrigares sida, men att vara frikyrklig – det är aldrig något hedersamt. Ändå är ordet ”frikyrklig” bara en juridisk definition på människor i olika kyrkosamfund. Det finns en stor okunskap också om frikyrkorna.

Han irriteras av att journalister inte vill göra det arbete som de gör om det finns något annat ämne de inte kan tillräckligt mycket om: de sätter sig ner och läser på.

– I kulturkretsar kan det snarast finnas ett visst koketteri: Jag vet inget om religion, och jag vill ingenting veta. Jämför med om man skulle säga om historia: Jag kan inget om historia och vill ingenting veta, jag föredrar att göra mina bedömningar utifrån mitt eget huvud.

Du väjer inte undan för att gå in i debatter om religion på sociala medier, även om du är i underläge. Varför gör du det?

– Jag tycker att det är motstridigt att det finns människor som hyllar förnuft och debatt och logiskt tänkande men som uttalar sig väldigt slarvigt om religion. I de lägena går jag in.

Också han tycker i många fall som religionskritikerna: att kristendomen ska ner från sin piedestal, den har haft en för stor andel av vårt maktcentrum, för länge.

Men diskussionen behöver inte vara ful.

– Den typen av fula slängar som vetenskaps­journalisten Marcus Rosenlund tar till tycker jag inte om. Rosenlund är med rätta prisbelönt och hyllad, och han har gjort ett jättebra jobb med att popularisera vetenskap. Men när det gäller religion tycker jag att han är populist. Om han säger något slängigt om religion vet han precis vilken fröjd det leder till i vissa myrstackar.

Ibland tänker han på vad som skulle hända om religionskritikernas värld skulle bli färdig och all religion vara avskaffad.

– Då skulle man antagligen ge sig på lyriken: Det här är ju inte sant! Världen kan inte optiskt sett speglas i barnets öga och fjärilen kan inte bära hela världen på sina vingar, det är ju en felaktig utsaga!


Respekterad men utfrusen

Som frikyrklig växte han upp med en kritik mot lutherska kyrkan: ”De är inte troende på riktigt.” Nu ser han att kyrkan tappar medlemmar och inte har ekonomi att hålla igång sin verksamhet. Han har blivit mer ekumenisk, och han jobbar på en lista att ge till lutherska kyrkan: de här misstagen som frikyrkorna gjort ska ni inte göra om.

Steget att själv bli lutheran känns inte heller långt. Han var den inom Metodistkyrkan som för tio år sedan var med om att ta itu med kyrkans pedofilhärva.

– Jag blev väldigt respekterad för det, men samtidigt känner jag mig lite utfrusen. Folk blev lite rädda för mig, de tänkte väl: han sätter inte oss först. Jag tappade också själv förtroendet för vissa människor i den vevan.

Men i sin icke-maktposition, i sin egen kyrkas utkant, fortsätter han tro. Han fortsätter att efterlysa respekt för det.

– Jag skulle önska att man såg att vi som har varit kristna i tiotals år tänkt massor för att få det att gå ihop med våra förnuft.

Text och foto: Sofia Torvalds


Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38
Itohan Okundaye kommer att delta i globalt arbete mot människohandel.

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36
Ungdomens kyrkodagar 2021 arrangerades online. Programvärdar var Disa Sandholm och Tonje Lindeman.

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00
Mats Björklund är djuruppfödare och troende.

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23
– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29
Helena och Olle Domars fick ännu tid tillsammans. Det ser de som en gåva.

Överlevare. Olle Domars resa från död till liv handlar lika mycket om hustrun Helena. För Olle minns inget, och när han än en gång hör Helena berätta om de dramatiska dygnen får han höra nya detaljer som han inte kände till. 21.1.2021 kl. 16:45

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11
– Lönen är sämre, men arbetsresan är kortare. Dagarna är varierande, eftersom kontorsarbete varvas med hembesök och nätverksmöten. Jag trivs jättebra, säger Tove Snellman.

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56
Jona Granlund säger att den mobbades paradox är att hoppas på att bli ignorerad och samtidigt längta efter att bli sedd.

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00
I början av januari pågick den sista finslipningen av nya kyrkan i Dickursby.

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45
Andreas Elfving hoppas att de amerikanska ledarna den här gången inte ska svika, utan verkligen ta avstånd från Trumps retorik.

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10
– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53
När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10
Irene Erkko studerar för att bli vildmarksguide – som motvikt till prästjobbet.

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21