Eva Kela har lärt sig att vila.
– Det handlar inte om att vara lat,
det handlar om att
optimera den tid som
jag har på jorden.
Eva Kela har lärt sig att vila. – Det handlar inte om att vara lat, det handlar om att optimera den tid som jag har på jorden.

Ångesten och MS-diagnosen är en del av teve- och radioprofilen Eva Kelas liv: ”Jag har ändå ett så rikt liv”

Personligt.

Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt.

– Jag har haft och har ett så rikt liv!

3.2.2021 kl. 09:50

Eva Kela upplever att hon har nått någon slags medelålder.

– Jag är 45 år. Men min identitet är ännu en ung flickas identitet. Jag är yngst av tre flickor och när jag var liten blev jag särbehandlad – jag var alltid den lilla, den yngsta och sötaste. Det lade en grund till min identitet: att jag är trygg och skyddad. Den flickan lever kvar i mig.

I tonåren var hon orädd och nyfiken på livet. Men när hon blev 18 var det någonting som hände.

– Jag insjuknade i ett ångestsyndrom och psykisk ohälsa. I 15 år bar jag på den ångesten varje dag.

Eva Kela fick diagnosen generaliserat ångestsyndrom. Trots det klarade hon av att studera och efter studierna började hon jobba som tevejournalist.

– Det program som betydde massor för mig som ung var ett program som hette Gogo. Där byggde jag mitt professionella jag under väldigt trygga ramar.

Svenskfinlands egen morgonshow Min morgon var också avgörande för henne.

– Jag fick en skjuts framåt i ett vuxenjag. Jag fick en självsäkerhet och en tillit till att jag orkar och vågar. Jag steg upp fyra på morgonen och var i direktsändning. Samtidigt var jag mamma till ett litet barn under två år.



”Nu tusan får det räcka!”

När hon slutade på ”Min morgon” 2013 vågade Eva Kela ta språnget till programmet Kadonneen jäljillä, ett program där människor försökte hitta borttappade familjemedlemmar.

– Till saken hör att jag inte kunnat resa utomlands på över tio år på grund av min ångest. Men sen fick jag fick frågan om jag ville bli programledare för programmet. Jag sa till mig själv: ”Nu tusan får det räcka! Nu får det vara slut med att ångesten begränsar mitt liv.”

Inspelningarna gick bra.

– Att jag vågade var avgörande för slutförandet av min rehabilitering från psykisk ohälsa och svårt ångestsyndrom. Jag berättade sen för producenten om min bakgrund och hon sa att hon aldrig skulle ha anställt mig om hon vetat vad jag gick och bar på!

Babyfebern kom inte

Det som också var avgörande för frigörelsenprocessen var att Eva Kela fick barn 2008.

Vad har moderskapet lärt dig?

– Allt känns det som! Genom moderskapet blev jag upplyst. Jag lärde mig vad som är väsentligt och vad jag inte behöver lägga min energi på.

– Det fanns vissa saker som jag hade haft en känsla om att det här är viktigt för mig i livet, det här är orsaken och meningen med att jag är här. De sakerna blev befästa när jag fick barn.

Eva hörde inte till de kvinnor som fick en stark babyfeber.

– Jag längtade efter att få babyfeber men jag fick inte det, antagligen för att jag var så sabla rädd. Hur skulle jag orka stå ut med mina brister? Jag kunde ju dölja dem om jag inte är någons mamma. När man är mamma kan man inte fly skiten.

– Men när jag och min man vågade ta språnget var det helt fantastiskt! Kärleken till mitt barn var underlig i början. Jag var ju så rädd att jag inte vågade känna kärlek. Men så småningom fick jag en tillit till att jag duger. Klart att jag duger! Vi är alla bristfälliga och fullständiga. Varför skulle inte jag kunna vara en människa?

– Min relation till Silvia idag är fantastisk. Vi litar på varandra och vi vågar uttrycka våra tankar och behov.



MS-diagnosen

Ett knappt år efter att Silvia hade fötts fick Eva konstiga symptom.

– Det började det med att inte kände mina hälar när jag gick till toaletten. Så småningom började jag få ytliga känselstörningar högre upp på benen. Sen börjar jag få elektriska stötar i benen och fruktansvärt sprattliga ben.

En läkare som jag gick till sa: ”Nu tycker jag att du behöver gå till en fysiater, det låter inte riktigt som det ska vara.”

Fysiatern frågade om jag har MS i släkten. Jag svarade: ”Skräm inte upp mig nu!” Men MS var det.

Blev du hemskt ångestfylld av diagnosen?

– Mina nära och kära brast i gråt. Men jag var lugn. Om man har levt med kronisk ångest och ”borde” ha makt att påverka sitt mående men inte förmår är det nästan skönt att få en diagnos som man inte kan påverka.

– Jag har en fysiologisk sjukdom. Mina nervceller attackerar sig själva. Det enda jag kan göra är att lita på att det går så bra som det ska gå. Forskarna har hittat väldigt effektiva mediciner. Och min läkare sa till mig att jag fortsättningsvis kan leva ett fullgott liv.

Idag mår hon bra.

– Jag medicinerar för ångest och MS varje dag. Jag har inte fått några andra skov sedan 2010. Jag har en slumrande MS, men diagnosen har jag så länge jag lever.

Skräckhistorier om en MS som plötsligt blir allvarlig har hon hört.

– Man vet inte hur det går i mitt fall. På många sätt kan jag acceptera den ovissheten. Jag är inte färdig att dö, men jag känner inte heller att jag måste leva jättelänge. Jag har och har haft ett så rikt liv.

Ödmjuk till det mesta i livet

På det bord som vi sitter vid ligger ett nummer av Kyrkpressen uppslaget.

– Jag är en andlig person och jag har som flesta i dagens läge en personlig och privat egen tanke om vad jag tror på.

Hon har varit på vippen att skriva ut sig ur kyrkan när vissa frågor har varit på tapeten, till exempel bråk inom kyrkan om homosexualitet.

– Samtidigt känner jag att kyrkan är så mycket mer än det. Den är ändå en viktig grund för vem jag är – min mamma var söndagsskollärare och vi pratade mycket om Jesus och bad varje kväll. Det var en grundpelare i vår uppfostran. Vi läste barnens Bibel och jag grät på påsken när Jesus behandlades fel.

– Kyrkan förvaltar också ett kulturarv. Jag känner att jag vill höra till kyrkan. Vetenskapen är ett rättesnöre för mig på många sätt, men det finns många läror som strider mot varandra. Men inte stör det mig! Livet är fruktansvärt komplicerat. Titta bara på hur vår kropp är byggd, den ofattbara rymden och hur mycket som vi inte förstår. Jag ställer mig ödmjuk till det mesta i livet.

Eva Kela

  • Bor i Kottby, Helsingfors.
  • Mamma till Silvia, fru till livskamraten Ville.
  • Jobbar bland annat som frilansjournalist och innehållsproducent.
  • Är relativt nybliven hundägare: ”En barndomsdröm gick i uppfyllelse.”

Text och foto: Christa Mickelsson


profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35