Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

"Sedan jag började jobba med svinnmat har jag fått ett annat förhållande till mat"

Svinnmat.

Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök.

3.2.2021 kl. 00:00

Varje vardag samlar en skåpbil ihop överblivna matvaror som affärerna i östra Helsingfors sorterat ut. Sedan kör bilen till Matteuskyrkan, där Liisa Haveri går igenom bilens skörd. Hon är kock på Waste & Feast-lunchrestaurangen Snellu Café i Matteuskyrkan.

Haveri har noterat att matbutikernas utbud allt mer går mot halvfabrikat – till exempel färdigmat och färdigt strimlade grönsaker.

– Livsmedelsindustrin gör det så lätt som möjligt för människor, men det betyder samtidigt att valfriheten minskar. Jag väljer alltid basråvaror – jag blir jätteglad om jag får lök, tomater, eller en låda blomkål. De är mycket mer användbara än till exempel en låda med färdiga salladsblandningar.

Ny terminal underlättar mathjälp

När Haveri gjort sitt urval kör bilen vidare mot Stadin safkas nya svinnmatsterminal i Stapelstaden. Där samlas mat­svinn från butiker, restauranger, livsmedelsindustrin och partiaffärer runt om i staden. I Malm finns lunchrestaurangen Waste & Feast Malmi där kocken går igenom skörden av matsvinn på motsvarande sätt innan det går vidare till terminalen.

Det som i dag kallas Stadin safka började som kyrkans och stadens gemensamma projekt för att ta tillvara matsvinn och stöda olika former av mathjälp år 2018. Snellu Café i Matteuskyrkan var med redan från början.

Sedan början av det här året har projektet fungerat som stadigvarande verksamhet och samtidigt tog man den nya terminalen i bruk. Där kvalitetsgranskas och sorteras svinnmaten enligt typ innan den skickas ut igen.

Majoriteten av matsvinnet delas ut som mathjälp samma dag som det samlats in, men en del kan vid behov lagras, exempelvis i frysen. Stadin safka samarbetar med olika föreningar och friförsamlingar som delar ut mathjälp.

– Den nya terminalen är väldigt viktig för dem som delar ut kassar med mathjälp, nu slipper de få lådor med blandat innehåll. Men jag utnyttjar matsvinnet bäst om jag som proffs får gå igenom utbudet – det fungerar inte att sända in en beställningslista när jag inte vet vad som kommer att finnas, säger Haveri.

Har fått ett annat förhållande till mat

Bröd finns det allra mest av i paketbilen, men det kommer också mycket grönsaker och kött. Haveri hurrar om det dyker upp en låda med rökt fisk.

– Det kommer massor av fina varor – butikerna kan rensa ut varor för att nästa parti redan väntar på att tas in i hyllorna.

Snellu Café serverar husmanskost, men rätterna följer inte klassiska recept – den karelska stek som serverades till lunch samma dag som intervjun gjordes innehöll bland annat rödbetor. Andra dagar serveras till exempel grönsaksfrestelse, kött- och rotfruktsgryta eller kikärtsgratäng.

– Ugnsrätter är svinnmatens adel. Du kan använda det du har hemma i skåpen, gratinera det med lite grädde och kanske riva lite ostkanter ovanpå. Om du till exempel har överbliven pasta och köttstrimlor kan du utnyttja dem i en ugnsrätt – en pastagratäng är lite som pyttipanna.

Frukt kan man också blanda ner, till exempel passar mangopuré bra i broilerpastan.

Riktigt alla ingredienser som används på restaurangen är ändå inte sådana som sorterats ut och räddats från att hamna i komposten i förtid.

– Till exempel ris måste vi beställa från partiaffären, det får vi inte in som matsvinn.

Liisa Haveri har jobbat i restaurangbranschen i 30 år och på Snellu Café sedan 2019. Hon har ofta blivit förvånad över den mängd mat­svinn som hon ser i paketbilen varje morgon, men hon blir glad när hon kan rädda en del av maten.

– Sedan jag började jobba med svinnmat har jag fått ett annat förhållande till mat, numera präglas det av mera glädje och tacksamhet. Att välja ingredienser från partiaffärens listor var mycket tråkigare – det här sättet att jobba upprätthåller kreativiteten och entusiasmen. Det är jätteviktigt när man jobbat så här länge i branschen.

Bröd finns det allra mest av när paketbilen samlat ihop butikernas överblivna mat. Foto: Kp-arkiv / Sofia Torvalds

Erbjuder praktikplatser

Haveri upplever det också belönande att jobba tillsammans med Snellu Cafés praktikanter som hon handleder tillsammans med special­ungdomsarbetare Mirva Laanti.

– Praktikanterna är unga som tillfälligt tappat sin riktning i livet. Vi samarbetar också med brottspåföljdsverket och erbjuder praktikplatser till dem som har övervakad frihet på prov.

Eftersom arbetet i Snellu Café inte ser ut som i ett vanligt storkök är arbetsinsatsen välkommen. Det blir till exempel mycket skalande och hackande.

Haveri går igenom dagens fynd tillsammans med praktikanterna, som får bekanta sig med en mängd olika frukter och grönsaker. Speciellt de lite dyrare sorterna blir ofta osålda och landar hos svinnmatsrestaurangen.

– Vi går igenom hur man använder dem och hur de ska hanteras. Vilka behöver skalas och vad gör man med en svartrot, en pomelo eller en marmorerad aubergine? Här jobbar de unga nästan lika mycket med färska råvaror som i en restaurangskola.

Få av praktikanterna har utbildning inom restaurangbranschen sedan tidigare.

– Det är bra på så vis att de inte är så bundna av att följa recept. Vi funderar ofta på vad man kan ersätta en ingrediens med om den saknas, det går att komma i mål på många olika sätt.

Att jobba tillsammans, få ta ansvar och få uppleva känslan av att lyckas är viktiga pusselbitar i ungdomarnas praktik, och på köpet lär de sig också att laga mat.

– Grundprincipen är samma som i köket hemma, även om allt sker i större skala här. Och här behöver man inte göra saker ensam eller vara rädd för att misslyckas.

Snellu Café har ett omväxlande år med tidvisa nedstängningar och varierande verksamhet bakom sig, men från och med den 12 januari har man åtminstone delvis återgått till den normala verksamheten. Liisa Haveri och praktikanterna lagar lunchmat av matsvinn, kyler ner den och säljer den som hämtmat till kunder som sedan själva kan värma sin portion hemma.

– Jag är väldigt glad att vi fått öppna i det här formatet. Nu kan vi erbjuda de unga kassa- och kundbetjäningsjobb igen.

Svinnmat mättar många

  • Waste & Feast-restaurangerna i Matteuskyrkan (Åbohusvägen 3) och Malm (Pehrsstråket 16) säljer take away-lunchportioner för 2 euro måndag-fredag kl. 11-13.

  • Behöver du mathjälp? På sidan ruoka-apu.fi kan du söka efter matutdelning nära dig. Du kan också kontakta din egen församling.
Erika Rönngård


Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59