Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

Ett omtumlande år har påmint oss om vem som egentligen är församlingen

kvevlax.

Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat.

20.1.2021 kl. 13:36

Om vi bad människor landet och världen över peka ut en sak som kännetecknar år 2020 skulle nog många svara samma sak: pandemin.

”Overklighetskänsla” och ”omtumlande” är två ord Kvevlax församlings kyrkoherde Fredrik Kass använder när han blir ombedd att kasta en blick i backspegeln över året som gått.

– Se tillbaka på vad vi gjorde i början av året och livet som rullade på.

Att de i slutet av 2020 höll församlingsrådets möten i kyrkan för att kunna hålla säkert avstånd mellan mötesdeltagarna är bara ett av alla exempel på saker ingen kunnat föreställa sig i början av året.

– Det är många saker som inte blivit som man tänkt. Men det är också ett exempel på att vi kunnat och varit tvungna att tänka om. Vi har hittat lösningar på det mesta, det går att göra på annat sätt och det blir helt okej.

Församlingarna har fått anpassa sig till nya situationer – var tycker du ni lyckats bra?

– Vi har stadigt utvecklat strömmande av, framför allt, gudstjänster.

Han nämner som exempel den musikaliska adventskalender som församlingarna i Korsholm producerade tillsammans – ett stort jobb som visade upp de färdigheter som medarbetarna skaffat sig under året och en uppskattad slutprodukt.

– Men framför allt är det att vi har fått och varit tvungna att jobba mycket i team. Vi har varit tvungna att tillsammans fundera hur vi gör i den här nya situationen, planera tillsammans, utföra tillsammans. Det har varit roligt och fungerat bra.

Året som gått har också varit en påminnelse om vad som är församlingens essens.

– Vi har märkt att en jättestor del av vad vi är som församling har varit borta. Att vi samlas, är med varandra, gör något gemensamt – så mycket av det har fallit bort. Det har varit en stor fråga: vem är vi, vad gör vi då vi inte kan samlas på samma sätt?

Tiden för reflektion kring viktiga och stora frågor har funnits, men också tröttheten som krupit på: tänk att det skulle vara så här länge.

Symboliken i det nya året, att vända blad, kanske känns ännu viktigare i år – även om skillnaden mellan vardagen före och efter tolvslaget i praktiken inte så stor.

Det finns en slutpunkt att se mot. Men vi får ändå fortsätta hålla ut en tid ännu. Fredrik Kass tänker att det vi behöver under våren är fortsatt omtanke och omsorg för varann.

– Jag hörde om någon som istället för att skicka julkort ringt upp alla de tänkt skicka åt och pratat. Jag tyckte det var en fin idé.

Nämn en sak du gärna vill lämna i 2020 och en sak du vill ta med i det nya året.

– Det jag tar med mig är glädjen att få göra tillsammans och att tänka kreativt, tänka nytt.

Det han gärna lämnar bakom sig är osäkerheten: att inte kunna lita på att det som planerats kan bli av, saker som blir inställda, planer som får göras om gång på gång.

Han ser fram emot spontana möten, att igen få umgås med människor utan den invanda försiktigheten och underliggande rädslan.

– Jag vet ju inte hur länge det kommer att dröja. Men jag längtar efter att bara få släppa på den bromsen och i glädje träffa folk, ta en kopp kaffe, utan att fundera på: vem har du träffat, vem har jag träffat, var har vi varit?

Församlingsverksamheten är sist och slutligen bara verktyg.

– Det är ju vi som är församlingen, alla som bor och verkar här. Alla vi är viktiga. Alla har en plats och kan gör något för vår nästa. Då är man församling.

Emelie Wikblad


samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54