Joanna Lindén-Montes och Pirjo Liukkonen lärde känna varandra när de bodde i samma hus i Rönnbacka. I början talade de mest finska men vänskapen har också hjälp Pirjo att tala mera svenska i vardagen.

"De flesta blir jätteglada när man hälsar på dem"

Grannar.

Att ta kontakt med sina grannar kan ge både trygghet och vänner.

25.11.2020 kl. 10:00

– Vi tror att det är respektfullt att lämna andra människor i fred här i Finland, men de flesta blir jätteglada när man hälsar på dem, säger Pirjo Liukkonen.

När Joanna Lindén-Montes flyttade in i samma hus som Liukkonen i Rönnbacka, var det självklart att hon skulle hälsa och prata en stund.

– För mig å andra sidan var det härligt att få möta en glad och social Pirjo i huset. Det är särskilt viktigt att bli välkomnad när man är nyinflyttad, säger Lindén-Montes som tycker vänskapen ökat känslan av både gemenskap och trygghet, lite mer småstadsliv mitt i en stor stad.

En del grannar känns kanske reserverade och rentav förvånade när man hälsar på dem för första gången.

– Prata om vädret, det behöver inte vara konstigare än så. Så småningom kan ni också tala om annat, säger Liukkonen.

Hon har också brukat skicka julkort till sina grannar, ibland har hon bakat några kanelbullar extra för att kunna ge åt någon i samma trappa.

– Man måste inte bli bästis med alla samtidigt som du aldrig kan veta vart en ny vänskap leder. Jag har vänner från flera av mina tidigare adresser som jag fortfarande umgås med. Tack vare Joanna har jag också börjat använda svenska mera privat och inte bara på jobbet.

Lapp i trappan

På sista sidan i Helsingforsutgåvan av Kyrkpressen nr 24 finns en kupong som var och en kan klippa ut och hänga upp i sin egen trappa eller på husbolagets anslagstavla. Det handlar om att erbjuda hjälp åt sina grannar.

Skulle du kunna tänka dig att hänga upp en lapp där du bor?

– Ja, det tror jag. En gång satte mina grannar in en lapp genom min postlucka där de erbjöd sig att handla åt mig eftersom min pojke var sjuk. Jag blev otroligt glad över erbjudandet. Även om jag inte behöver hjälp i stunden så är det en stor trygghet att veta att någon finns där ifall läget försämras, säger Liukkonen.

Joanna Lindén-Montes tipsar om husgrupper på sociala medier. Många husbolag har en gemensam Whatsapp- eller Facebookgrupp.

– Ofta skriver människor om praktiska saker i grupperna men vi kunde bli bättre på att också skapa gemenskap där, säger hon.

Som vårdledig är hon medveten om att hon har mer tid och möjlighet än vanligt att stanna upp och umgås med människor i närmiljön. Samtidigt är tid bland det finaste vi kan ge åt varandra.

– Man är rädd att fördjupa sitt engagemang i olika saker för att det tar tid. Men vill vi se varandra kan vi inte springa förbi hela tiden. Kanske är det en liten sak för dig att stanna och prata med grannen, men det kan vara dagens bästa stund för honom eller henne.

Nina Österholm



syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06