Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård



Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53