Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

Korthälsning: Nyår med ödesklang

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling.
29.12.2012 kl. 10:00
En kvinna blickar ut i nyårsnatten genom en fönsterruta.
– Ödesmättat, men med förhoppningar om framtiden, säger Benita Forsman om favoritkortet i sin samling.
– Jag föreställer mig förstås att hon ser ut över havet, tillägger Forsman som själv kan höra bränningarna slå från sitt hem nära Tulludden i Hangö. Men det är nog en vanlig åker, belyst av månen.

Benita Forsmans samling om hundratalet kort från början av förra seklet ända fram till vinterkriget tillhörde hennes mans farmor. Hilma Masalin växte upp i arbetarstadsdelen Berghäll i Helsingfors och kom till Hangö år 1912. Från Hangö åkte emigranterna ångbåt till England innan färden över Atlanten tog vid.
– En väninna från Helsingfors som åkt tidigare frestade henne med att ”man behöver bara lära sig lite engelska” så är lyckan gjord.
Innan Hilma kom iväg till England tog hon ett jobb på sjukstugan i Hangö. Benita Forsman har ett fotografi på Hilma i sjukvårdarklädsel. I Hangö träffade hon snickaren Otto Forsman och med ens fanns lyckan mycket närmare och Amerika fick vara. Kortet med kvinnan har Hilma skickat till nyåret 1913 under deras tidiga bekantskap. På julkortet som Otto fick en vecka tidigare har Hilma citerat julsången ”Ty julen, julen är inne” i vacker skrivstil. För hundra år sedan hörde det till att skicka skilda jul- och nyårskort.

Av korten kan man följa med hur Hilma flyttat, både inom Helsingfors och senare inom Hangö. De flesta korten är gratulationskort av olika slag.
– Namnsdagar tycks ha varit en stor sak, säger Forsman. Korten kommer främst från släktingar, men också från Hilmas arbetskamrater på sjukstugan. Kort var vanliga, folk hade ju inte telefon på den tiden.

Släkten har hållits väl samman. Benita Forsmans barn kan i dag beundra fyra hus som deras far, farfar, farfarsfar och farfarsfarfar byggt. Allt inom en radie av knappa två kilometer. Dessutom durabelt byggda, fast två av dem delvis måste återuppbyggas efter kriget. Otto byggde sitt och Hilmas hus någon gång på 1920-talet och två av deras barn bodde där till år 2008 då huset tömdes och kortlådan kom fram. Benita Forsman som själv har en biblioteksbana bakom sig och är en aktiv släktforskare tycker det är anmärkningsvärt att man tagit sig mödan att hålla ihop samlingen.
– Den har hängt med i alla flyttningar, klarat inbördeskriget och tyskarnas landstigning, Hangö bombardemang och evakueringen efter vinterkriget.

Rolf af Hällström
(Foto: Rolf af Hällström)



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54