Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

Präst blev ambassadör för svenskan

språk.

Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom.

21.11.2019 kl. 09:48

– Ta några kompisar och diskutera frågan: När behöver jag svenska?

Kring de runda borden i föreläsningssalen är en grupp teologistuderande samlade. Ämnet den här fredagsmorgonen är det andra inhemska språket – alltså svenska.

Den som håller i lektionen är Tuomas Metsäranta, församlingspastor i Petrus församling. Han är själv finskspråkig och kommer från en liten kommun utanför Åbo. Nu jobbar han i en svenskspråkig församling, något han inte haft en tanke på när han själv började studera.

Här är han som språkambassadör, i ett projekt som drivs av föreningen Nationalspråken rf.

– Hur har jag kommit till den här punkten att jag kan tala och jobba på svenska? inleder han sin berättelse.

Tuomas Metsäranta berättar att han själv tyckte om svenska i skolan och började använda språket även annars: lyssnade på nyheter, läste texter. När han studerade juridik fick han en finlandssvensk flickvän och talade då svenska med hennes familj och vänner.

Han vågade använda språket mera, till exempel på sommarjobbet. Alltid kom inte de rätta orden, som när han bad försäkringskunden om ursäkt för att telefonen ”kraschat”.

– Men det var helt okej. I livet behöver man våga försöka och våga misslyckas. Man får vara nådig mot sig själv.

När Tuomas Metsäranta doktorerat i juridik kände han sig kallad att bli präst. Han studerade teologi på svenska i Åbo. Tanken var att kunna använda språket lite i jobbet – men i slutändan sökte han inte ett enda prästjobb på finska.

Använder sällan språket

Studenterna får fortsätta diskutera i grupperna: om sina framtidsplaner och om vilka media – böcker, filmer, serie, musik – de konsumerar på svenska. Solsidan, Wallander och Astrid Lindgren hör till de populära. Någon har försökt läsa Bibeln på svenska, men det var svårt.

Joona Leivo och Merita Huokuna tycker det svåraste med att lära sig svenska är att de så sällan hör och använder språket i vardagen. Även om det finns svenskspråkiga i en grupp blir det oftast att man talar finska, eftersom de flesta ändå kan det.

På frågorna svarar de ändå gärna på svenska, så mycket de kan.

Skulle ni kunna tänka er att jobba på svenska i framtiden?

– Jo, det kunde jag tänka mig, men jag borde förbättra min kunskap ganska mycket för att kunna jobba på svenska, säger Joona Leivo.

Han är inte säker på vad han vill göra i framtiden, men är intresserad av att bli diplomat. Som tjänsteman skulle det krävas att han kan svenska.

Merita Huokuna jobbar som sjukskötare.

– Jag behöver svenska i jobbet, men jag talar inte så bra.

Hon vill lära sig mer, men har ändå svårt att tänka sig att hon skulle jobba helt på svenska.

– Det är inte så lätt att hitta situationer där jag kan använda språket. Jag har inga svenskspråkiga kompisar. På jobbet finns det många svensk- och tvåspråkiga, så de sköter oftast de patienter som talar svenska.

I framtiden är det möjligt att hon blir präst. Beroende på var hon då jobbar kan språkkunskaperna bli viktiga – till exempel i skärgården tänker hon sig att det finns många äldre som kanske inte talar så bra finska.

– Det är roligt att berätta för andra varför det är nyttigt att lära sig svenska. Det öppnar möjligheter om man kan språket. Kanske träffar man människor som man inte annars skulle träffa, säger Tuomas Metsäranta.

Han hör nu till det sextiotal ambassadörer som gjort sammanlagt 180 besök sedan projektet Språkambassadörerna drog igång i våras. Tidigare i höst besökte han sin egen gamla skola i Lundo.

Att jobba i en svenskspråkig församling har varit en positiv upplevelse. Och eftersom Petrus församling finns i Helsingfors möter han också många tvåspråkiga familjer.

Vad är mest utmanande med att jobba som präst på ett annat språk än sitt modersmål?

– Hur man förklarar saker, till exempel undervisar om Bibeln, så att människor förstår vad det handlar om. Samma utmaning finns delvis också när man talar sitt modersmål – samtidigt kan det vara en fördel att man måste använda ett lite enklare språk.

Emelie Wikblad



julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28