Språket lever och utvecklas – därför behöver också välkända texter uppdateras ibland

bön.

Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller.

9.11.2020 kl. 11:07

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i stället för den äldre versionen Fader vår. Enligt församlingspastor Johan Terho har det här varit på tal en längre tid, och nu gör församlingen slag i saken.

En bidragande orsak till bytet är att församlingen vill att konfirmandundervisningen ska vara sammankopplad med gudstjänstlivet.

– Varje år har vi märkt i skriban att det kommer ungdomar som redan kan Vår fader, och vi skulle gärna lära ut Vår fader i skriftskolan.

Terho väntar sig att bytet kan väcka blandade reaktioner.

– För dem som länge bett Fader vår kommer det säkert att kännas främmande, men jag tror också att det finns de som tycker att det är bra att vi tar den nyare versionen i bruk – även om den kanske känns främmande i början.

– Nog har jag själv också en förkärlek för Fader vår eftersom det är den jag lärt mig i skriftskolan i tiderna. Jag tycker ändå att det är bra att vi byter till den mera lättbegripliga Vår fader.

Vår fader baserar sig på den nya översättning av Nya testamentet från 1981 medan Fader vår baserar sig på samma bön i 1917 års bibelöversättning.

– Fader vår i översättningen från 1917 är ganska lik den som finns i 1541 års bibel, säger språkvetaren Monica Äikäs.

I översättningen från 1981 har man till exempel bytt ut varde och tillkomme till konstruktioner med låt: ” Låt ditt namn bli helgat” och ”låt din vilja ske”. En annan märkbar förändring är att man i den nya versionen ber ”utsätt oss inte för prövning i stället för ”inled oss icke i frestelse”.

– Jag har reflekterat en del över skillnaden mellan frestelse och prövning, förändras bönens karaktär nu? Samtidigt tänker jag att bönen inte bara är orden utan hjärtats samtal med Gud. Orden i bönen hjälper oss att uttrycka det tillsammans, säger Terho.

Han ser det som viktigt att vi förstår vad orden vill uttrycka.

– Därför tycker jag det är viktigt att språket moderniseras och att vi för en dialog om vad orden betyder, säger Terho.

Inte bara en ramsa

Men språket handlar inte bara om orden och deras betydelse, utan har också en emotionell sida.

– En sån här bön kan ha ett emotionellt värde, och då kan en nyöversättning kännas främmande. Då känns det lätt som om den nya versionen är sämre än den gamla, säger Äikäs.

Från och med första advent kommer man att be Vår fader i Johanneskyrkans gudstjänster och högmässor. Foto: Kp-Arkiv / Carolina Husu

Eftersom språket förändras måste viktiga texter också moderniseras ibland.

– Vi kan inte göra något åt att språket förändras, det finns i språkets väsen. Men vi människor kan vara lite konservativa och ha svårt att acceptera de här förändringarna, säger Äikäs.

Det kan kännas svårt att byta ut de invanda formuleringarna mot nya, men Äikäs påminner om att det också kan göra gott för vår förståelse av innebörden i orden.

– Bönen blir lätt en mekanisk ramsa som vi rabblar upp utan att tänka över orden om den är formulerad på ett svårt språk.

Enligt Äikäs kan bönen ursprungligen ha varit ett exempel på hur vi kan be naturligt, och inte tänkt som en ramsa vi lär oss utantill.

– Men jag tror inte det är något fel i att man läser den utantill om man tänker på vad det är som man läser.

Herrens bön har blivit viktigare för Monica Äikäs med åren.

– Nu har jag börjat tycka att den är en jättebra sammanfattning av det vi behöver be Gud om för egen del. Den har blivit kär för mig fast jag under många år tyckte att den inte betydde så mycket för mig.


Fader vår blir Vår fader

  • Från och med första advent kommer Vår fader att användas i stället för Fader vår i Johannes församlings högmässor och gudstjänster.
  • I förrättningar – dop, bröllop och begravningar – kan både Fader vår eller Vår fader användas.
  • I gudstjänster och högmässor kommer Johannes församling att använda nya programblad där Vår fader finns med.
  • Matteus församling har redan tidigare gått över till Vår fader.
  • Petrus församling använder Fader vår i gudstjänster, Vår fader på konfirmandläger.
Erika Rönngård



Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19