Han konstaterar att det idag är en större andel av studenterna som från början säger att de ska bli präster, samtidigt som de utgör en mer heterogen grupp.
En del kommer till Åbo för att de känner ett kall till prästyrket; de har sedan tidigare en stark församlingsförankring.
– Den gruppen minskar, men den finns fortfarande. Men sedan har vi en växande grupp av människor som helt enkelt verkar ha tänkt "man skulle ju kunna jobba som präst”. I sitt val av yrke har de satt upp präst som ett alternativ vid sidan av psykolog, farmaceut och lärare.
Dessa bär inte på samma starka församlingsförankring eller idé om prästyrket som ett kall. För dem, tror Hagman, är det i stället avgörande att studierna leder till ett konkret arbete och en bransch där det finns jobb.
– Många undersökningar visar att det här blir allt viktigare när unga väljer studieplats.
Varje år finns det också studenter som redan varit i arbetslivet en längre tid och sedan söker sig till teologin, antingen för att helt sadla om eller för att komplettera tidigare teologistudier med prästkompetens.
"Kyrkan borde ta mer ansvar"
Universiteten utbildar personer med prästkompetens, både genom akademisk kunskap och praktiska övningar. Precis som i andra yrken hänger utbildningen nära ihop med det verkliga arbetet.
– Men för att en person ska bli en bra präst, eller en sådan präst som kyrkan vill ha, så förutsätter kyrkan också församlingsaktivitet, säger Hagman.
Med tanke på att så många studenter saknar en gedigen församlingsbakgrund tycker Hagman att kyrkan borde ta ett större ansvar för prästernas utbildning. Han ger exempel från Sverige, där studenter under andra studieåret förväntas ta kontakt med ett stift där de kan tänka sig jobba i framtiden, och under studietiden fostras in i stiftets kultur och spiritualitet.
En ny och oroande trend är nämligen att få av dem som börjar studera teologi vid ÅA har bakgrund i ungdomsarbetet i någon av Borgås stifts församlingar. I stället är många finskspråkiga, äldre studerande och en del med frikyrklig bakgrund.
– Det här är något som hela stiftet borde ta på stort allvar. Det här har ändå varit kärngruppen av dem som blir präster i stiftet och fört vidare stiftets tradition.
Hagman tycker det är ett mysterium att återväxten av präster är så dålig i Borgå stift, medan problemet på finskt håll är det motsatta – så många nya teologer blir klara att det inte finns jobb för alla.
– När det gäller återväxten av präster tror jag att församlingarna borde ta ett större ansvar att uppmuntra unga att söka till kyrkliga yrken. Om man inte börjar göra det igen kommer det inte att finnas svenskspråkiga präster i Svenskfinland.
