"Kvinnliga sökanden var mer kompetent" – val av chef till Kyrkostyrelsen väcker kritik

kyrkostyrelsen.

Skarp kritik riktas mot valet av hög chef till Kyrkostyrelsen. De som anser att den kvinnliga sökanden var klart mer kompetent luftar misstankar om diskriminering. Samtidigt undrar en del om det var fel åsikt i vigselfrågan som avgjorde valet.
"Alla i plenum gjorde sin egen bedömning", säger ärkebiskop Tapio Luoma.

24.5.2019 kl. 10:06

Kyrkostyrelsens plenum valde på onsdag teologie magister Petri Määttä till ecklesiastikråd och chef för Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Määttä fick 7 röster och teologie doktor Aulikki Mäkinen, som har skött tjänsten sedan årsskiftet, fick 5 röster.

Beslutet har väckt kritik och misstankar om diskriminering.

Åsa A Westerlund, som sitter i Kyrkostyrelsens plenum, var mycket förvånad över att föredragningen föreslog Määttä framför Mäkinen för tjänsten. Efter diskussionen och valet lämnade hon tillsammans med Kalervo Salo och Tarja Kantola in en avvikande åsikt till protokollet.

– Vår uppfattning om dem som sökte tjänsten var att Aulikki Mäkinen var den som hade större behörighet och kompetens. Vi uppfattade inte att man kunde välja en person till den här tjänsten som var mindre kvalificerad.

Det kan vara fråga om diskriminering på grund av kön, skriver de i den avvikande åsikten.

Petri Määttä är chef för diakoni och själavård i Lahtis kyrkliga samfällighet. Aulikki Mäkinen är kyrkoherde i Männistön seurakunta, men sköter nu tillfälligt tjänsten som chef för verksamhetsavdelningen.

– Det största problemet är att man inte tillmätte speciellt mycket tyngd till Mäkinen, dels för hennes akademiska kompetens, dels för hennes ledarskapskompetens med tanke på att hon varit kyrkoherde i många år, säger Westerlund.

Verksamhetsavdelningens chefspost blev ledig när den förra innehavaren, Pekka Huokuna, valdes till kanslichef för Kyrkostyrelsen. Det var kanslichef Huokuna som föredrog ärendet för Kyrkostyrelsens plenum på onsdagen.

Pekka Huokuna säger till Kyrkpressen att de sökandes meriter värderats utgående från de kriterier som nämndes när tjänsten utannonserades.

– Doktorsexamen var inget krav. Den beaktades dock som en tilläggsmerit i jämförelsen av de sökande. Erfarenheten som kyrkoherde noterades också med beaktande av tjänstens karaktär. Det väsentliga är att de bedömningar och avvägningar som föredraganden gjort är öppna så att beslutsfattarna har kunnat göra sina egna bedömningar utgående från dem.

Ärkebiskop Tapio Luoma är ordförande för Kyrkostyrelsens plenum. Han säger att det både i beredningen och i diskussionen i plenum handlade om en helhetsbedömning av de sökande.

– Medlemmarna i plenum gjorde sina egna bedömningar och beslut utgående från det material som presenterades och den diskussion som fördes, säger Luoma.

Åsa A. Westerlund berättar att intervjugruppen som beredde ärendet var handplockad. Den var inte vald av Kyrkostyrelsens plenum, och det var inte heller plenum som bestämde kriterierna för vad som söktes.

– Till god förvaltningspraxis hör att den enhet som väljer till en tjänst också är med i beredningen på det sättet att man kan påverka hurdan person det är man söker, säger hon.

Både ärkebiskopen och kanslichefen hänvisar till att de allmänna behörighetskraven för tjänsten är fastställda i Kyrkostyrelsens instruktion. När tjänsten utannonserades definierade Kyrkostyrelsens ledningsgrupp vilka övriga kriterier som efterfrågades hos de sökande.

– De särskilda förutsättningarna för den här uppgiften grundar sig på de linjer som plenum slagit fast om hur Kyrkostyrelsens arbete skall utformas under de kommande åren, säger Huokuna.

– Vad gäller rekryteringsgruppen så ingick i den både en representant för Kyrkostyrelsen ledningsgrupp och en representant från plenum. Det här slogs fast efter en diskussion med ärkebiskopen som är ordförande för plenum.

Påverkade åsikten i vigselfrågan?

I diskussionerna efter utnämningen har frågan ställts om det fanns andra orsaker till att Mäkinen inte valdes – till exempel en positiv inställning till samkönad vigsel.

– Mäkinens åsikt i vigselfrågan är tydlig. Det spekuleras i att det kan ha påverkat beslutet, säger Åsa A. Westerlund.

De här spekulationerna tar stöd i två par siffror. I november när kyrkomötet valde Pekka Huokuna till kanslichef var Aulikki Mäkinen hans motkandidat för den posten. Huokuna vann då med rösterna 58–47. Siffrorna är nästan identiska med hur rösterna föll i frågan om att utvidga kyrkans äktenskapsbegrepp: 59–46.

– Är det så att man nu systematiskt blockerar tillträde till de högsta tjänsterna utgående från synen i vigselfrågan? Jag förstår att den frågan kommer fram i diskussionerna, säger Westerlund.

Enligt henne är det obegripligt att Mäkinen från att ha varit andra kandidat till Kyrkostyrelsens högsta post nu plötsligt inte skulle vara bäst lämpad att leda verksamhetsavdelningen.

Utöver formella behörighetskrav betonades i ansökningskriterierna bland annat erfarenhet av förändringsledarskap. Till Määttäs meriter räknas att han verkat som ansvarsperson inom förvaltningsstrukturprocessen i Lahtis kyrkliga samfällighet.

Westerlund konstaterar att sådana kompetenser är svåra att mäta. För dem som anmälde avvikande åsikt vägde det tyngre att Mäkinen länge varit aktiv i diskussioner om kyrkans framtid, genom kyrkomötets framtidskommitté och i Kyrkostyrelsen.

Aulikki Mäkinen har berättat att hon tänker överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.

– Att överklaga är en konsekvent följd av det här valet, säger Westerlund. Problemet är att det dröjer så länge innan svaren kommer. Frågan om vem som ska sköta arbetet under tiden är öppen.

Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelningen sköter kyrkans gemensamma verksamhet, vilket bland annat handlar om att utveckla och stöda församlingarnas arbete. Avdelningens chef är en nyckelperson i den omorganiseringsprocess för att möta framtidens behov som kyrkans centralförvaltning nu är inne i.

– Att avdelningen är i limbo när det gäller chefskapet är inte en bra sak.

Emelie Wikblad



– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41