Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

Biskop Eriks bok är tändvätska för hjärtan som längtar efter bön

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58

När Erik Vikström gick i pension efter 24 år som Borgå stifts biskop var det första han gjorde att ensam bege sig till retreatgården Snoan. Där tillbringade han en vecka med tystnad, regelbundna tideböner och mycket läsning. Han skapade en buffert mellan sitt gamla och nya liv. I bokhyllan fann han en bok om ortodoxt böneliv som han läste i gungstolen framför brasan.

– Där vaknade tanken: Om det finns ett ortodoxt böneliv och ett katolskt böneliv, så måste det väl finnas ett evangeliskt-lutherskt böneliv?

Den vintern började han skriva den numera slutsålda boken Min bön – evangelisk bönbok för årets alla dagar. Arbetet fortsatte när Erik och Kerstin Vikström på hösten 2007 återvände till sin tidigare missionärspost i Makumira, Tanzania, där Erik undervisade på universitetet.

Kortvariant nu i juli

Nu i juli kommer boken I bönens tid. Nio år efter att den ursprungliga bönboken gavs ut får ett urval av bönerna leva vidare i ny form och inramning. För förarbetet står Siv Bergman, lärare och tidigare Kenya-missionär från Kristinestad. Hon valde för flera år sedan ut en del av Vikströms böner med en tanke om att de kunde publiceras i en kortare form. Förlaget Fontana Media har tagit fasta på Bergmans material och gått vidare med projektet.

– Om det här är den stora kakan, säger Erik Vikström och håller upp den nästan 600 sidor tjocka Min bön, så är bönboken som kommer ut nu en liten russinkaka, där de plockat ut en del av russinen.

Att skriva böner för varje dag i året minns Vikström som en utmanande process och en djupt andlig resa. För honom påminner böneskrivandet mycket om att förbereda en predikan.

– Jag försöker alltid vänta tills jag får det jag ska säga. Ofta går jag ut och vandrar och är öppen för vad Anden ger. Samma gäller också när jag skriver böner, man måste vänta på inspirationen och inte pressa fram någonting.

I hans böner finns även mycket bibelundervisning och teologi inbäddade.

– Jag vågar tro att min bönbok också är en introduktion i kristen tro.

Tändvätska för böneglöden

– I vår sekulariserade tid har människor tappat bort bönespråket, säger Vikström.

Har man en bönegrupp finns där kanske några ”proffs” som ber långa böner, medan de flesta sitter tysta och inte riktigt vet vad de ska säga. Ifall det känns svårt att be tillsammans är ett råd Vikström ger att prova på det han kallar samtalsbön.

– Vi tänder ett ljus och så samtalar vi bara, man kan nämna tacksägelseämnen och böneämnen. Och ingen behöver formulera en enda bön, utan utgångspunkten är att Gud hör vårt samtal, vårt samtal är vår bön.

Han tänker sig också att bönboken kan vara en plats att hämta inspiration, att smaka på orden i bönerna. Syftet är att inte begränsa utan öppna upp; i förordet formuleras en förhoppning om att bönerna ska vara inkörsport till den egna, fria bönekontakten med Gud.

– Jag hoppas de skulle fungera som en slags tändvätska för någon som har lite böneglöd någonstans djupt nere i hjärtat.

Hela intervjun med biskop Erik Vikström om bön ingick i Kp 27-28. Boken utkommer på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där författaren också deltar.

Förlaget Fontana Media ger också ut Kyrkpressen.

Emelie Wikblad



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37