Ett tryggt Gudsomhaver kan lysa upp skymmande minneslandskap

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

De minnessjuka medlemmarna i kyrkan är många. De behöver och har rätt att utöva sin andlighet. Varje år insjuknar drygt 14 000 finländare i minnessjukdom. De flesta är över 64 år. Men bland dem som diagnosticeras är ca sex procent fortfarande i arbetsför ålder.

Mister kristen gemenskap

Följden är att närmare 200 000 finländare lever med minnessjukdomar av olika grad. Det är en stor grupp, som i takt med sjukdomens förlopp riskerar att berövas den andliga gemenskap de tillhör – och största delen av dem tillhör kyrkan. Dessutom kan sjukdomen ofta väcka en andlig längtan som behöver mötas.

Minnesstörningar också risken för isolering. Det är en sorg för en människa, som aktivt deltagit i kyrkans liv, ifall den gemenskapen försvinner ur livet. Trots det stora behovet har det inte funnits så mycket konkret stöd att tillgå för dem som jobbar i församlingarna.

I vår utkom en skrift riktad till församlingsmedarbetare och frivilliga. Den finns också att ladda ner på webben, på finska Hengellinen tuki muistisairaan elämässä och på svenska Andligt stöd i en minnessjuk persons liv

Experter inom äldrevården och sjukhussjälavården har medverkat med sin sakkunskap. Skriften innehåller konkreta råd för hur man till exempel kan fira enkel andakt.

En av eldsjälarna bakom den är Markku Palosaari, pastor inom äldreomsorgen i Uleåborg.

– Kyrkan vill stiga in det landskap där en familj med minnessjukdom i bilden lever, säger han.

Han betonar att arbetet med minnessjuka människor vilar på två grundpelare: sammanhang och kroppslighet. För att stärka dem är framför allt musiken något som kan förena bäggedera.

”En svår minnessjukdom tar inte bort tron eller trons betydelse i en människas liv. Det är viktigt att hon får ett adekvat andligt stöd i form av bekanta böner, nattvard, psalmer, bibelord.”

(Ur texten)

Äldre version också på svenska

Palosaari har tidigare bidragit till arbetet bland minnessjuka med en inspirationsskift som också översattes till svenska med titeln Mässa för minnessjuka – inspiration för gudstjänstlivet tillsammans med personer som lider av minnesstörningar. Mässa för minnessjuka

Den riktar sig till präster, kantorer, diakoner eller alla dem som arbetar med minnessjuka människor i olika sammanhang. Den ger råd för hur man kan fira andakt, julgudstjänst eller nattvard så att behovet av igenkännande och trygghet blir mött.

Texten ger en allmän inblick i de minnessjukas tillvaro, och kan därför med fördel läsas också av andra än församlingsanställda. Den innehåller många handfasta råd: hur man ska hantera aggressioner, var det till exempel är neutralt att röra vid någon utan att det väcker rädsla.

Våga vara enkel!

Den tidigare skriften, Mässa för minnessjuka är översatt av Helene Liljeström, kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon säger många församlingsarbetare rent spontant gör ”rätt” saker, men tror ändå att det är viktigt att en handledning av det här slaget finns.

– Den bekräftar att det ofta är det enkla som kan vara det viktiga. Också en präst kan fundera ”vad kan jag bjuda på?” och tro att det man har är för lite.

Hon poängterar att de minnessjuka alltid är människor med minnen och stor livserfarenhet.

– Därför kan det också vara överraskande saker som kan beröra någon, för att det väcker igenkännande.

Fotnot: Artikeln är delvis baserad på tidigare material i samband med utgivningen av Mässa för minnessjuka

May Wikström



Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

JÄMSTÄLLDHET. – Våra föreningsmedlemmar har lika stor rätt att vistas överallt som andra människor, säger Muluken Cederborg som jobbar som koordinator för DUV Mellersta Nyland. Föreningen fyller 50 år i år. 1.3.2022 kl. 11:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32