Gunilla Riska har märkt hur betydelsefullt det kan vara att någon är beredd att lyssna.

Vi behöver själavård för att bli bättre medmänniskor för varandra

podcast.

– Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska.

30.9.2020 kl. 00:00

Petrus församling lyfter fram själavård i höst, bland annat genom att behandla ämnet i fem avsnitt av sin podcast tillsammans med församlingens tidigare diakonissa Gunilla Riska. Hon är tjänstledig och kommer snart att flytta utomlands, därför har poddavsnitten spelats in på förhand.

– Det som är bra med diakonin är att det är låg tröskel och man får snabbt en möjlighet att prata med någon.

All diakoni är inte själavård och Riska säger att olika personer kanske definierar själavård på olika sätt.

– För mig är det när en människa kommer till mig och ber mig om hjälp, råd eller tid.

Själavård är något vi alla behöver för att göra oss till bättre medmänniskor för varandra.

– För att kunna tjäna Gud bättre behöver vi reda upp det som hindrar oss. Många av våra problem har med relationer att göra och många av oss bär på brustenhet eller sår av olika slag. Det är inte farligt, men det är viktigt att vi får hjälp med det.

Brustenhet kan komma i form av utanförskap, misslyckande och av känslan av att vara missförstådd, avvisad eller ensam.

I sitt arbete inom diakonin har Riska märkt hur stor betydelse det har att bli sedd och få uppleva att någon lyssnar. Ibland har det hänt att någon som ringt och bokat in en tid för att få prata senare hör av sig och säger att det känns bättre nu och att tiden inte längre behövs.

– Så viktigt kan det vara redan att veta att det finns någon som är beredd att lyssna, att man inte är ensam och utelämnad.

En mun, två öron

I podden talar hon om själavård, förlåtelse, identitet, helande och överlåtelse.

– När man lyssnar kan man få idéer om hur man kan vara ett stöd för andra i vardagen även om man inte är anställd i en församling – bland annat genom att vara öppen för andra.

– Vi har två öron och en mun för att vi ska lyssna mer än vi pratar. Lyssna på det som den andra verkligen har att säga – inte bara för att fundera på vad du ska svara. Och kom ihåg att respektera förtroendet, för inte vidare det du fått höra.

I samband med samtal brukar Gunilla Riska fråga om hon får be för den andra personen.

– Men jag säger också att jag kan be efteråt, eller låta bli om du hellre vill det. Fråga på ett sånt sätt att den andra kan säga både ja och nej.

Riska säger att i en själavårdssituation där båda räknar med Guds ingripande är det naturligt att be tillsammans om hans ledning och hjälp.

– Bön är kommunikation, det behövs inga speciella ord. Man kan be högt eller tyst.

Vi kan använda böner vi kan utantill, Gud som haver eller Fader vår, eller be om Herrens välsignelse över någon. Vi kan också fundera på vad vi vill berätta för Gud och sedan säga just det.

– För mig är det en trygghet att Gud vet allt. Det är också tryggt att veta att när vi sitter i ett samtal är Gud hela tiden med i samtalet. Man kan be för en vän genom att be att Gud ska ta hand om vännen.

Med start den 18 september läggs ett nytt avsnitt med själavårdstema ut fem fredagar i rad i Petruspodden.

Du kan lyssna på podden via Spotify eller via petrusforsamling.podbean.com/.

Erika Rönngård



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54