– Mina föräldrar kan inte lämna Charkiv för de väntar på direktiv från myndigheterna då det råder undantagstillstånd. Men så längre huset inte beskjuts borde de vara säkra. De sitter nu i källaren tillsammans med alla andra som bor i trapphuset medan det hör ljudet från bomberna som faller.
På morgonen var var källaren låst, men den öppnades senare under dagen.
– Jag har uppmanat dem att försöka lämna staden. Jag vill ju att de ska komma hit. Men det råder undantagstillstånd och gränserna är stängda.
På torsdagsmorgonen talade Maria Skog med sin mamma.
– Hon ringde klockan åtta så länge mobilnätet fungerade, för internet funkade inte. Hon berättade att hon hört ljudet av beskjutningar från andra sidan gränsen.
Mamman berättade att det är panik i staden, folk flyr i sina bilar och med tunnelbanan.
– De söker sig västerut, bort från gränsen.
Hon vet inte om det varit dödsfall i stanen. Men det har nyhetskanaler rapporterat under dagen.
– Många säger att det skjuts lite slumpmässigt för att skrämma folk och skapa panik.
Charkiv hör inte till utbrytarrepublikerna.
– Min farmor bor i Luhanskområdet som varit ockuperat i åtta år. I går var där rätt lugnt, det var bara vid gränsen det förekom skottlossning. Jag tror det är på den ukrainska sidan.
Livet har inte varit lätt i Luhansk de senaste åtta åren.
– De senaste fyra dagarna har det inte funnits vatten. Mat, mediciner och allt är dyrt och telefonnätet är osäkert.
Förra sommaren besökte Maria Skog senast Charkiv.
– Så fort coronaläget tillät det for jag dit med vår äldsta dotter medan jag var gravid med den andra. Då hade jag inte sett dem sett mina föräldrar på två år. De besökte oss sedan i november i Vasa när vår andra dotter blivit född.
– Medan jag var i Ukraina märkte jag inget av oroligheterna. Läget har pågått i åtta år så människorna har blivit vana. Då var man mest orolig för coronan och man trodde inte på en rysk attack.
Hon besökte inte sin farmor i Luhansk.
– Dit fick jag inte åka, till det krävdes tillstånd. När min farfar dog i somras åkte min pappa och hans bror till Luhansk utan att ha det tillstånd som behövdes. På grund av dödsfallet tilläts de ändå komma in.
Hur funkar kyrkorna i Ukraina nu?
– Kyrkorna funkar inte som här, och jag vet inte om de skulle göra något annat än att fortsätta be som de gjort hittills.
Vad kan vi finländare göra för att hjälpa Ukraina?
– Jag tror att vi bara kan be om ett slut på kriget nu. Och kanske visa stöd för Ukraina på sociala media.
