Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

”Hfors-samfälligheten går utanför sitt uppdrag”

Helsingfors.

Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen.

7.3.2022 kl. 10:43

– Det här är tankar som behöver börja tänkas ganska snart, säger lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid Borgå stifts domkapitel.

Nyheten i det föregående numret av Kyrkpressen (KP 4/2022) om att Johannes församling i Helsingfors kan tvingas avstå från ett nyrenoverat kyrkorum på Drumsö slog ner som en mindre överraskning också hos domkapitlet i Borgå stift.

Helsingfors kyrkliga samfällighet stor­sparar – samtidigt som man håller fast vid landets lägsta kyrkoskatt på 1,o procent. Skattöret i storstäder utanför huvudstadsregionen är 1,25 procent, säger Lars-­Eric Henricson.

– Kyrkoskatteöret måste höjas. Även om man bara skulle höja det med 0,1 procentenhet så skulle det inte bli mer än omkring 40 euro om året för den enskilda, men mycket pengar för helheten, säger han.

Bakom utvecklingen i Helsingfors ser han ett mycket större principfel: huvudstadens stora samfällighet är inte längre en stödfunktion för församlingsarbetet, vilket den enligt kyrkolagens bokstav ska vara.

Nu styr den genom sitt strategiarbete församlingarnas verksamhet. I Helsingfors överförs nu fastighetskostnader allt tydligare på de enskilda församlingarna.

Det har nu lett till den första stora motsättningen. Den största svenska församlingen i Helsingfors, Johannes församling med närmare 12 000 medlemmar, ser nu ut att behöva avstå från en del av sina kyrk­utrymmen på det starkt svenska Drumsö.

– Det är samfälligheten som äger fastigheterna och som därför ska stå för dess kostnader. Samfällighetens uppgift är att möjliggöra församlingsverksamheten, säger Lars­Eric­ Henricson.


Finsk förvaltning styr

I Borgå stift är alla större församlingar i minoritetsläge i sina samfälligheter. Där övervakas ekonomi och förvaltning av andra domkapitel och andra biskopar, i Helsingfors, Esbo, Åbo, Lappo, Uleåborg.

Bara sex mindre samfälligheter med svensk majoritet synas av domkapitlet i Borgå stift.

– Frågan om samfälligheterna kommer upp vid biskopsvisitationerna, säger Lars-Eric Henricson.

Vid KP:s granskning blir det också tydligt att samfälligheterna inom kyrkan kan vara olika inbördes. Hur och vem som vid domkapitlenas ofta rätt så lilla stab som har en överblick över hur de olika förvaltningarna gör sitt jobb förblir oklart.

Kyrkostyrelsen granskar och stämplar nya samfälligheters grundstadga, men det mesta styrs endast av kyrkoordningens rätt så allmänna formuleringar. Praxis ute i landet kan därmed variera.

I Helsingfors har samfälligheten antagit ett minoritetstillägg om 1,6 procent av hela anslags­kakan för de tre svenska församlingarna. Men i gengäld råder ett system med interna hyror och fördelade fastig­hetskostnader.

I Borgå domkyrkoförsamling har samfälligheten som lyder under samma finska stift en helt annan grund i sin omkring 15 år gamla grundstadga, berättar domprost Mats Lindgård.

Här får församlingen inga extra anslag för sin minoritetssits, även om åldersstrukturen är äldre än i den finska församlingen med god inflyttning. Däremot råder i Borgå inget system med interna hyror för utrymmen man vill använda.

Å andra sidan är det den finska majoriteten som i sista hand bestämmer i planer och budgetar. Därmed är det oklart om Domkyrkoförsamlingen längre kan använda Borgå svenska församlingshem från juni i år. Huset ska sannolikt säljas.


"Vi måste se till 26-åringarna"

De radikala strategierna i Helsingfors förklarar samfällighetens direktör Juha Rinta­mäki med att det är ett kritiskt läge för kyrkan.

Utomstående ekonomiska konsulter har rått kyrkan i Helsingfors att styra församlingarna bland annat genom riktade anslag på stadens unga vuxna – en princip som beslutsfattarna ändå till sist strök.

– 26-åringarna är den största enskilda åldersgruppen i våra församlingar. Det är också i den åldern de flesta skriver ut sig. Vi måste slå vakt om vår tillväxt, säger han.

Kyrkan behöver lyckas med kohtaamisia, möten, med de unga vuxna. Annars uppstår aldrig någon kontakt till kyrkan, säger Juha Rintamäki.

Strategiarbetet i Helsingfors är nödvändigt. Kyrkbyggnaderna är dyra, och de unga skriver ut sig, säger Juha Rintamäki, direktör för Helsingfors kyrkliga samfällighet. FOTO: RIITTA SUPPERI




Kan man inte nå samma prioritering utan att ha pengar som styrmedel?

– Jo, naturligtvis. I euro hade det där inte varit några stora summor.

Helsingfors samfällighet har utlyst ett stort sparprojekt kallat Modigt tillsammans för att anpassa kyrkan till den verklighet att mindre än hälften av huvudstadens invånare snart är medlemmar av samfundet.

– Vi har ett 30-tal kyrkbyggnader av totalt 200 fastigheter, men kyrkorna tar över hälften av alla våra fastighetsutgifter, säger Juha Rintamäki.

Många av huvudstadens nyare kyrkor är byggda under 70- och 80-talets byggboom och är nu byggnadstekniskt inför renovering.


Löne- och personalkontor minimum

Den kyrkliga samfälligheten är på sitt minimum i kyrkolagen enbart ett kontor som hanterar kyrkoskatten, ekonomi och bokföring och är arbetsgivarpart för kyrkansanställda. Till samfälligheten överförs också församlingarnas egendom.

En av de få verksamhetsformer som har landat hos samfälligheten är ofta familjerådgivningen.

I Helsingfors är samfällighetens gemensamma verksamhet omfattande med bland annat information, sjukhussjälavård, specialungdomsarbete, verksamhet för funktionshindrade eller turister.

Vid Borgå domkapitel är Lars-Eric Henricson fortfarande kritisk till en överbyggnad som vuxit sig alltför stor – vilket nu drabbar svensk verksamhet.

– Jag hoppas att de förtroendevalda nu tar sitt ansvar och ser till att församlingarna har medel för sin verksamhet, säger han.

TEXT: JAN-ERIK ANDELIN


Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41
Dennis Svenfelt och biskop Bo-Göran Åstrand.

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf.

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29
Mats Lindgård har svårt att acceptera att en allt större bit av prästernas arbetstid går till byråkrati.

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02
Anne Holm-Haavisto har flyttat tillbaka till hembyn Vexala och har nu sin arbetsplats i Munsala kyrkby.

BÖNESVAR. En liten röst viskade i örat att hon inte ska återvända till Stockholm. Men Anne Holm-Haavisto lyssnade inte på rösten. Hennes längtan tillbaka var så stark. 9.6.2022 kl. 11:19
Åsa A Westerlund och Stefan Vikström har mycket gemensamt – men inte allt. När Stefan började i internatskola var han elva. Åsa var bara sju.

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46
Esbo svenska församling har egna utrymmen i Olars kyrka.

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53
Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44