Vi är många som längtar efter någon slags stillhet mitt i vardagsslitet. Ett sådant behov försöker man möta i Johanneskyrkans krypta, varje torsdag.
– Vi vill att det ska vara låg tröskel till Kristen meditation, så att var och en får be på sitt sätt. Vi är alla olika och kommunicerar på vårt eget sätt, säger Maria Repo-Rostedt som är församlingspastor i Johannes församling.
Kravlöshet är en utgångspunkt för meditationen.
– Man ska inte försöka vara något annat än det man är. Österländsk meditation associerar jag till att man ska bli tom, utan tankar. På sätt och vis gäller det också den kristna meditationen, men där har tomheten inte ett egenvärde utan det är ett möte det är fråga om. Man är inför Gud och har en gemenskap med Gud.
Vad händer i prktiken?
Den kristna meditationen i Johannes församling inleds med att någon kort berättar hur det hela går till. Sedan följer en stillhetsövning.
– Man har kanske sprungit från jobbet och har tankarna på många håll. Stillhetsövningen handlar om att hjälpa deltagarna att landa och bli närvarande här och nu. Lite som en avslappningsövning, men i stället för att endast bli avslappnad är målet att bli uppmärksam och närvarande.
Sedan delas ett bibelord ut.
– Man får smaka på det eller be kring det. Men man behöver förstås inte ta emot lappen om man inte vill, och vill man inte tänka på något alls går det lika bra.
Ett annat stöd för att bli stilla är mantrat eller ordet ”maranatha”. Det är arameiska, det talspråk som pratades på Jesu tid, och betyder ”Kom Herre”.
– Man kan upprepa maranatha för sig själv, ”mara” på inandning och ”natha” på utandning. Eller så kan man välja något annat ord. Andningen är något man kan koncentrera sig på om tankarna är överallt, den har vi alltid med oss. Om man försöker sitta upprätt och tänka på andningen kan det lätta på spänningar, göra oss mera öppna och mottagliga.
Efter stillhetsövningen och bibelordet följer helt enkelt en halvtimmes tystnad.
– Om man känner att man inte orkar sitta hela halvtimmen så kan man gå.
När tystnaden bryts ber alla Fader vår tillsammans och ber om Herrens välsignelse.
Varför i grupp?
Man kan kanske undra vad det är för idé med att vara tyst tillsammans. Varför inte bara sitta tyst hemma?
– Det får man också gärna göra, säger Maria Repo-Rostedt och skrattar.
– Egentligen finns det tre poänger med att göra det här tillsammans. Ett: det blir av. Två: det blir märkligt nog en gemenskap, även om vi bara sitter tysta tillsammans. Och slutligen finns det en möjlighet att efter meditationen rycka ledaren i ärmen om man känner att man vill prata om något.
Tystnaden är inte alltid bara en kraftkälla, den kan också utmana oss.
– Resultatet kan bli att jag känner: Jag mår inte alls bra nu. Vad ska jag göra åt det?
En stund i tystnad kan ge oss vidgade perspektiv.
– Vi påminns om en större verklighet än den vi ser nu, och vi påminns också om att vi inte är ensamma. Om vi känner att just nu är jag ledsen eller arg så har vi någon att ge det åt. När ångesten kommer finns det någon där som tar oss i handen och leder oss, han som vet precis hur det känns och som själv ropat ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”
– Det jag tycker är så underbart med kristendomen är att vi har tillåtelse att vara i ångesten, vi får vara allt annat än coola. Det är inte annars så tillåtet i vårt samhälle.
Varje torsdag
- Kristen meditation ordnas varje torsdag kl. 17.30.
- Platsen är Johanneskyrkans krypta, Högbergsg. 12. Kryptans ingång finns till höger om huvudingången. Från 8.3 flyttar meditationen tillbaka in i Johanneskyrkan (inga meditationer 15.3, 29.3 och 10.5).
