"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.

De vi blir när vi formas av varandra

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Vad händer när människor, som annars inte hade träffats, möter och formas av varandra? Julian Garner har skrivit en pjäs om en grupp judiska flyktingar från Österrike som kommer till Finland i början av 1940-talet och får hjälp av den historiska personen Abraham Stiller.

– Pjäsen handlar om hur världar kolliderar. Flyktingarna flyttar in på en liten gård med en bonde och gradvis börjar de acceptera varandra, men också förändra varandra.

Pjäsen ”TRO” handlar om judiska flyktingar i Finland under fortsättningskriget och har premiär på Svenska Teatern i Helsingfors den 9 semptember. Foto: Valtteri Kantanen

Julian Garner debuterade som pjäsförfattare i London 1978 och har sedan dess skrivit ett fyrtiotal pjäser. Han bodde under många år i Norge men landade i Finland 1998.

När Svenska Teatern bad honom skriva pjäsen var han först fundersam.

– Har jag rätt att berätta den här berättelsen? Jag är inte finländare, även om om jag bott i Finland i snart tjugo år. Jag är inte flykting med nog emigrant. Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet.

Hans första fru var jude.

– Vårt äktenskap höll inte, men det betydde mycket för mig att få vara en del av det judiska sammanhanget. Våra barn är judar, min äldsta dotter praktiserande jude.

Ny historieforskning

I två års tid fördjupade sig Julian Garner i den judisk-finländska författaren Rony Smolars produktion om bland annat Abraham Stiller. Affärsmannen och finlandssvensken Stiller var en av centralfigurerna i motståndet mot planerna på att deportera judiska flyktingar till Tyskland.

– I pjäsen har Abraham Stiller, som spelas av Riko Eklundh, blivit en slags arketypisk karaktär. Min version av honom är inte en faktisk rekonstruktion. Det har jag också förvarnat hans släktingar, inklusive Ruben Stiller, om.



I föreställningen nyanseras bilden av Finlands delaktighet i Förintelsen utifrån ny historieforskning.

– Den nya forskningen visar att det fanns betydande antisemitism inom ett flertal finska myndigheter. Länge hette det att endast åtta judar deporterades till Tyskland, men den siffran är med stor sannolikhet inkorrekt. Och även om många finska judar trodde att Mannerheim tog personligt ansvar för deras säkerhet, finns det inte klara bevis för detta.

Med detta sagt framhåller Garner ändå att Finland var ett förhållandevis bra ställe att vara på om du var jude vid den här tiden.

– Men de judar som var i Finland förföljdes av ständig rädsla.

Ingen frågar vad du tror

Föreställningen har fått namnet Tro.

– Jag skrev pjäsen på engelska, och den har översatts till svenska. På engelska heter den ’Confidence’, efter ett pianostycke av Mendelssohn som spelas under föreställningen. Ordet kommer från franskans ’confiance’, ett svåröversatt ord med många lager.

Det han gillar med det svenska namnet är att föreställningen på många sätt är en diskusson kring vad det betyder att tro.

– Inom judendomen är det ingen som frågar dig om du tror på Gud eller inte. Det är något helt privat, mellan dig och Gud. Det viktiga är dina handlingar, säger Julian Garner och berättar att han själv tidigare övervägde att konvertera till judendomen.

I föreställningen spelas Edith, en österrikisk pianolärarinna, av Janina Berman, ”den enda judiska skådespelerskan i hennes åldersgrupp i Svenskfinland”.

"Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?"

– Pjäsens Edith säger att hon inte tror på Gud. Hon identifierade sig inte ens som jude men efter Nazitysklands annektering av Österrike ser alla i Finland henne som just det.

Garner är nyfiken på människans identitetsbygge, på det vi upplever oss vara och på det vi uppfattas som.

– Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?

Christa Mickelsson



Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00