Sänkt kyrkoskatt, lägre löner samt utskrivningar ur kyrkan är faktorer som bidrar till att Helsingforsförsamlingarna nu ska spara 15 miljoner på tre år.
– Det ekonomiska läget gör att också aktiemarknaden är osäker och till råga på allt försvinner samfundsskatten, säger Jussi Muhonen.
På grund av att samfundsskatten ersätts av statsbidrag minskar Helsingforsförsamlingarnas intäkter.
Muhonen arbetar som förvaltningsdirektör vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. Inom samfälligheten har man konstaterat att det krävs strukturella förändringar för att klara av de kommande utmaningarna.
– Det är inte bara ekonomin det gäller utan vi vill också se över församlingarnas verksamhetskultur. Nu har vi ett gyllene tillfälle att fundera på vad vi ska göra och vad vi inte ska göra.
Inga permitteringar
Jussi Muhonen är tydlig med att det inte kommer att ske några uppsägningar. Omstruktureringarna kommer i stället att ske på naturlig väg.
– Vi vill inte säga upp någon. Snarare utgår vi från att 200 personer inom tre år kommer att gå i pension. Det gör att vi i den ändan kan fundera på om det går att effektivera och omorganisera olika tjänster.
Nytt tänkande
Målet med omstruktureringarna är, förutom en bättre ekonomi, också att den enskilda församlingsmedlemmen ska få vara del av en församling som på ett bättre sätt möter helsingforsarnas behov.
För att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras har samfälligheten skapat åtta arbetsgrupper.
Juha Rintamäki, kyrkoherde i Lauttasaaren seurakunta, leder gruppen som ser över församlingarnas verksamhetskultur.
– Det är inte frågan om någon långsam kommitté utan en flexibel grupp som ska komma med idéer redan i början av september.
Rintamäki är förväntansfull inför framtiden. Trots att det är den allt sämre ekonomin som fått igång processen menar han att det inte nödvändigtvis alls behöver vara en dålig sak. Att det i stället kan bli en språngbräda till en helt ny verksamhetskultur.
– Jag tror att hela den lutherska kyrkan i Finland behöver ett exempel på hur omstruktureringar inte behöver betyda nedskärningar utan tydligt beslutsfattande och visioner, säger han.
Huvudstadens ansvar
Rintamäki anser att Helsingfors som huvudstad och metropol har ett ansvar att visa vägen för resten av församlingarna i landet.
– Vi möter hela tiden människor som är nöjda med kyrkans verksamhet och ändå säger många i olika undersökningar att de inte vet hurdan relation de har till sin församling. Vi måste få tillbaka människors förtroende.
En ny verksamhetskulturen innebär bland annat att flytta fokus från gudstjänstgemenskapen till en mera diakonal gemenskap.
– Det är viktigt att kyrkan syns mera i människors vardag och faktiskt får ett fotfäste bland stadsborna, säger Rintamäki.
Omstruktureringarna kommer att se lika ut både i de svensk- och i de finskspråkiga församlingarna i Helsingfors.
