Peter Lindbäck yrkar på förkastande

Kyrkomötet. Nästa vecka är det dags för kyrkomötet att besluta om alla församlingar i framtiden ska tillhöra en samfällighet eller inte. Peter Lindbäck har redan nu meddelat att han kommer att föreslå att lagförslaget förkastas. 29.4.2015 kl. 16:40

Samfällighetsmodellen, eller frågan om alla församlingar ska höra till en samfällighet eller inte, har manglats i kyrkomötet i fyra år. Nu har det blivit dags att fatta ett beslut utgående från lagutskottets betänkande. Peter Lindbäck, landshövdning och lekmannaombud från Åland, sitter med i utskottet och summerar den långa processen.

– Det finns olika åsiker om vad det var som egentligen satte igång strukturreformen. Min uppfattning är att kyrkan fick kalla fötter då den världsliga kommunreformen sattes igång i rasande takt, säger Lindbäck.

Efter omfattande redogörelser fastnade kyrkostyrelsen för en av många modeller som målades upp. Efter en intensiv debatt i kyrkomötet för två år sedan gjordes ett lagpaket som enligt Lindbäck bygger på att varje församling måste ge upp sin juridiska självständiga rättsställning och ingå i en församlingssamfällighet till vilken den överlåter sin egendom.

Tvång oacceptabelt

För Lindbäck är tvånget en akilleshäl. Redan då huvudprinciperna diskuterades för två år sedan föreslog han i kyrkomötet att församlingar som till sin storlek motsvarar en kommun och är ekonomiskt bärkraftiga också i fortsättningen ska kunna fortsätta sin verksamhet som enskilda församlingar. Förslaget röstades då ner med 48 röster mot 57.

– Med tanke på att det krävs kvalificerad majoritet då kyrkomötet röstar nästa vecka är det hugget som stucket hur det kommer att gå, säger Lindbäck och menar att många av ombuden i salen är kritiska till en tvångsmodell.

Tillsammans med Janne Kaisanlahti och Ritva Viitala, också de medlemmar av lagutskottet, har Peter Lindbäck lämnat in en avvikande åsikt till utskottets betänkande. De föreslår att kyrkostyrelsens framställning inte godkänns utan att kyrkostyrelsen får i uppdrag att komma med ett annat förslag som inkluderar möjligheten till frivillighet för de församlingar som uppfyller de nämnda villkoren.

– Jag försökte i det längsta driva på att frivillighet skulle inkluderas i lagutskottets betänkande och med enkla medel hitta alternativ till tvånget att ingå i en samfällighet. Jag har suttit vaken med det här i nätter, men inte hittat någon lösning som inte samtidigt kräver ofantligt många mindre ändringar i ofantligt många andra formuleringar.

Majoriteten i utskottet svalde kyrkostyrelsens framställning efter det Lindbäck kallar några ”juridisk-tekniska justeringar av underordnad betydelse”. Men utöver Lindbäck, Kaisanlahti och Viitalas avvikande åsikt har också andra avvikande åsikter av medlemmar i lagutskottet lämnats in. I en av dem är kärnan att församlingar också i framtiden ska ha obligatoriska kantor- och diakontjänster, i den andra diskuteras ordförandeskapet i församlingsrådet.

Inget förgäves

Så vad händer om kyrkomötet beslutar om förkastande? Lindbäck säger att det digra arbete som gjorts inte varit förgäves även om den föreslagna förnyelsen nu inte godkänns.

– Kyrkan står inför en av sina allra största utmaningar någonsin bland annat på grund av medlemsbortfallet. Strukturella förändringar kommer att vara nödvändiga. Men att tvinga församlingar in i samfälligheter och att introducera en ny strukturell nivå är inte det enda och inte heller det bästa sättet att förnya kyrkan.

Lindbäck, som också lämnat in ett ombudsiniatiativ om att göra anslutningen till kyrkans servicecentral för ekonomitjänster (Kipa) frivillig för församlingarna, säger att kyrkan först måste utvärdera följderna av denna pågående process.

– Efter det kan kyrkan ta itu med strukturerna – men inte med kommunreformen för ögonen utan med öppna ögon, utgående från sina egna behov.

Modellen innebär bland annat att:
- alla församlingar överflyttas till en samfällighet senast i början av 2019.
- prosterierna och kontraktsprosten försvinner. Kontraktsprosten ersätts av en samfällighetsprost som fungerar som kyrkoherdarnas administrativa förman, men som inte besluter om verksamheten.
- antalet obligatoriska tjänster i en församling minskar från tre till en. Det blir inte längre obligatoriskt för en församling att ha en kantor och en diakon, endast kyrkoherdetjänsten förblir obligatorisk.

Christa Mickelsson



Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53