Själen får inte glömmas

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

Vad har Europeiska unionen (EU) med finska kyrkan att göra?
– EU-gemenskapen bygger i grunden på vissa gemensamma värderingar så som rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati med mera. Till kyrkans samhälleliga ansvar hör att följa med beslutsfattandet och se till att EU lever upp till de här gemensamma värderingarna. Det gör vi genom påverkansarbete på många olika nivåer. Dels försöker vi konkret påverka lagstiftningen både på nationell och EU-nivå, dels för vi fram ett kristet perspektiv på ett mer generellt plan som gällande klimatpolitik, socialpolitik och migrationsfrågor. Till exempel arrangerade vi nyligen ett diskussionsforum kring den europeiska värdegrunden för finländare som arbetar i Bryssel inom olika områden. Det är tyvärr möjligt att jobba väldigt länge på EU-nivå, var och en inom sin lilla nisch, utan att diskutera de stora värdefrågorna som ligger till grund för hela unionen.

Handlar EU bara om pengar i dag?
– Det gemensamma arbetet för en bättre tillvaro för alla européer kräver givetvis resurser. Men EU:s egentliga syfte är mycket mer än att skapa ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. I grunden är EU ett fredssamarbete och unionens uppgift är att främja de gemensamma europeiska värderingarna som hela unionen bygger på. Det är frågan om den andliga grundstrukturen för vår kulturella sfär, om ”Europas själ” som Jacques Delors, fransk politiker och Europeiska kommissionens tidigare ordförande, kallade den. Kanske är det särskilt viktigt att vårda själen just nu när attityderna i samhället verkar hårdna.

Hur gör vi det då, vårdar EU-själen?
– Vi borde kanske fråga oss vad europeisk solidaritet verkligen betyder? Hur behandlar och bemöter vi de allra mest utsatta medborgarna? Hur kan vi bekämpa fattigdom och social utestängning? Vår ärkebiskop Kari Mäkinen förde till exempel nyligen fram de papperslösa i ett tal på Kyrkans EU-delegations vårmöte. Det finns många européer som saknar rösträtt. Sedan kan man också tänka på alla de goda saker som vi fått genom EU, fri rörlighet till exempel, som många unga och studerande drar stor nytta av. Men det tar vi redan nästan för givet. Vad vi egentligen skulle behöva är en starkare europeisk berättelse, en tradition för dagens unga generation. Men grundidén med EU är ju att arbeta tillsammans, att samla våra krafter, i stället för att var och en pysslar för sig själv.

Vilka frågor ligger på ditt arbetsbord just nu?
– Vårens val är förstås väldigt aktuellt just nu. Senare under våren kommer Kyrkostyrelsen att publicera en ny EU-bidragsguide för den kyrkliga verksamhetssektorn. Det finns en hel del möjligheter att söka EU-bidrag för både verksamhet och fortbildning i församlingarna. Idén är att föra EU:s målsättningar vidare men genom gräsrotsverksamhet som själva unionsapparaten har lite svårt att producera. Integration, bekämpning av fattigdom, fortbildning – det är frågan om verksamhet som egentligen passar väldigt bra inom just församlingar. Vår avsikt är att försöka inspirera och entusiasmera exempelvis församlingar att ta till sig de möjligheter EU:s nya programperiod för med sig.

Hur viktigt är vårens EU-val för unionens framtid?
– I senaste valet låg röstningsprocenten i Finland under den totala procenten för hela EU. Men om vi inte röstar så är det ju som att lyfta händerna i luften och ge upp. Jag vet att EU kan kännas avlägset och att man lätt tappar bort sig i alla ekonomiska frågor men i själva verket fattas många av besluten väldigt nära oss, det är högsta grad vi här hemma som bestämmer i mångt och mycket fast det kanske ser ut som EU-beslut ”från ovan”. Det här valet är dessutom extra viktigt eftersom de parlamentariker vi nu väljer in har större maktbefogenheter än de som nu avgår.


EU-VALET 25 MAJ: ETT ANNORLUNDA VAL
• Valet 2014 är det första EU-valet sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Parlamentet har i och med Lissabonfördraget fått flera nya uppgifter och därmed också större beslutsmakt än någonsin tidigare.


• Kyrkan kommer att publicera egna valteser i början av april. Det ordnas också en egen kandidatutfrågning i Helsingfors domkyrkas krypta den 28 april.

Nina Österholm



kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03