Vakna, videung nu kommer han!

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen.
24.3.2013 kl. 09:00
Palmsöndagen, som firas i helgen, är startskottet för stilla veckan och de dramatiska sista dagarna i Jesus liv. Texten i gudstjänsten handlar om när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna under folkets jubel.

Ren och skär provokation

Ordet ”startskott” träffar rätt i många bemärkelser. Det som händer enligt evangelietexten för palmsöndagen är en ren proklamation, som bara kunde sluta på ett enda sätt för huvudpersonen. På samma sätt som skotten i Sarajevo utlöste den svarta veckan med krigsförklaringar som ledde till första världskriget blev intåget i Jerusalem gnistan för överhetens vrede.

– Det är uppenbart att Jesus är helt på det klara med vad det är han ska göra. Han visar det offentligt och ser systematiskt till att han ska uppfylla de gamla profetiorna om honom, säger KP:s husexpert i praktisk teologi docenten Yngvill Martola.

Men när han gör det innebär det också något annat.

– Det är en alldeles tydlig proklamation, det ser man i hur noga Jesus var i sina förberedelser. I den meningen var det också en klar provokation mot Rom.

Han väljer att hälsas som en kung i ett belägrat rike där det inte fanns plats för några andra kungar än den romerske kejsaren. När Jesus dessutom hälsas med de gamla judiska segerattributen för en triumferande kung, palmbladen, är slutet skrivet.
 
Vide liten var enda livstecket
– Palmerna är en sed som fortfarande har stor betydelse i judiskt firande, där man också gör stora ansträngningar för att skaffa fram bladen, säger Martola.

Här i Norden byttes de ut mot kvistar av vide eller sälg. På finska får de ibland heta ”palmut” och namnet syns också i Västsverige och en del finlandssvenska dialekter. Varför just videkissor?

– Tja, de är ju det enda hos oss som visar något livstecken den här tiden på året. Det kunde ju ha varit grankvistar också, de är ju gröna året om, funderar Martola.

Magiska krafter gav bannlysning
Under den katolska tiden brukade man välsigna videkvistarna i palmsöndagens mässa. Folk tog sedan hem de välsignade kvistarna och hängde upp dem i hemmen som skydd mot sjukdomar och andra farsoter. Men fem år efter att Sverige officiellt hade brutit med Rom sopades också välsignelsen av videkissorna ut.
 
Det fanns kanske en annan orsak till valet av just den här växten än att den blommade vid en lämplig tidpunkt: Videväxterna, med det botaniska namnet salix, är urgamla medicinalväxter tack vare den salicylsyra som gett dem deras namn. (Något som senare vetenskapsmän på 1800-talet skulle identifiera som ett effektivt värkmedel, aspirin.) Därför hade videväxterna ett rykte om sig att ha magiska krafter.

Trolldomskopplingen oroade kyrkan. Därför förbjöds den katolska palmvigningen vid ett kyrkomöte i Örebro år 1529 med motiveringen:
”Palm viges icke, ej heller brukas därtill att han skulle hava besynnerlig makt, der man skall sätta tröst till, utan till en åminnelse, att folk strödde palmkvistar i vägen för Kristus.”

I den katolska kyrkan finns palmprocessionerna kvar. Ibland sparas de torra bladen hela året, för att brännas till aska när fastan inleds på askonsdagen, dagen efter fastlagstisdagen. Askan kan blandas till en pasta som prästen använder till att teckna ett kors i pannan på dem som blir välsignade.

– Jag har ibland haft askonsdagsmässor på stiftsgården Lärkkulla i Karis i samband med kurser jag hållit där, berättar Yngvill Martola.
I vårt lands andra folkkyrka, den ortodoxa, välsignas videkvistarna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

May Wikström



betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22