De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

Europa blundar för lidandet

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren.
7.3.2013 kl. 10:03
2012 var ett år då situationen för förföljda kristna i världen inte förbättrades. Men det som var positivt var att denna bortglömda, för att inte säga nedtystade, mänskorättstragedi uppmärksammades mer än tidigare.

Pastor Youcef Nadarkhani, den kanske mest kända kristna samvetsfången, släpptes från sitt iranska fängelse i slutet av året. Fortfarande är situationen för kristna konvertiter från islam extremt svår, inte bara i Iran utan i många andra länder. Saaed Abedini, en kristen iranier som numera är amerikansk medborgare, fängslades under ett besök i sitt gamla hemland och sitter nu i det beryktade Evinfängelset.

Den iranska regimen agerar alltså också mot andra länders medborgare om de gör sig skyldiga till ”brottet” att dela sin kristna tro med muslimer.
En annan känd kristen samvetsfånge, Asia Bibi i Pakistan, sitter fortfarande fängslad för brott mot landets hädelselagar. Ett litet ljus i det mörkret var fallet Rimsha Masih, en minderårig kristen flicka som anklagades för att bränt sidor ur Koranen. Hon blev frigiven och en imam blev i stället arresterad för att ha orkestrerat hela händelsen.

Fler övergrepp i Egypten
Situationen för utsatta kristna blev inte bättre under året som gick. I vissa länder blev den avsevärt sämre. I Egypten har våld och övergrepp mot kristna ökat dramatiskt sedan Mubaraks fall. Det vanliga mönstret är att en extremistisk imam i någon by eldar upp en muslimsk mobb som sedan bränner ner en kyrka eller de kristnas hem. Myndigheternas insats består i att ordna ”försoningsmöten”, där man besluter att stryka ett streck över det som varit. Ingen förövare ställs till svars. De kristna kompenseras inte för sina förluster.
   
Mali är ett land som varit känt för sin toleranta version av islam. Nu har stora delar av landet kommit under extrema islamisters styre. Kristna och många andra har flytt undan skräckväldet.

Om de förföljda kristnas situation snarare försämrades än förbättrades under året är den goda nyheten att medvetenheten om detta ökade. Äran för det tillhör alla de organisationer och individer som i åratal arbetat för solidaritet med den lidande kyrkan.

Journalister bryter tystnaden
I januari skrev Erik Helmerson en ledare i Dagens Nyheter med titeln ”Bryt tystnaden om våld mot kristna”. Han skrev om Asia Bibi, om Egypten, Irak och Afghanistan, om konvertiterna från islam och inte minst om västvärldens tystnad. Ledaren väckte stor uppmärksamhet och Helmerson har berättat att han blev översköljd av tacksamma reaktioner från kopter, maroniter, kaldéer och andra kristna från konfessioner som han inte ens kände till. Det gemensamma budskapet var: Äntligen någon som talar om vad vi fått och många av våra närmaste ännu får utstå.
 
Under år 2012 utgav också en erkänd brittisk journalist, Rupert Shortt, en bok om förföljelse av kristna i dag. I Christianophia. A Faith Under Attack, som utkom på ett etablerat kommersiellt förlag, beskriver han situationen i nitton länder. Beskrivningen bygger på rapporter och analyser men för många länders del också på egna besök. Hans slutsats är att frågan om förföljelse av kristna borde vara en viktig utrikespolitisk angelägenhet för våra regeringar. Att den inte är det är ett uttryck för vad han kallar ”offerskapets hierarki”.
 
Det finns vissa offer vars lidande får större uppmärksamhet än andra och förföljda kristna ligger ganska långt nere i den hierarkin. Riksdagsledamoten Fredrik Malm visade i en insändare i Kyrkans Tidning att detta också gäller för kyrkliga organ. Han hade gjort en enkel sökning på hemsidan för Sveriges Kristna Råd. Ordet ”kopter” fick tre träffar, ”assyrier” fyra, ”syrianer” fem och ”palestinier” 576.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28