Beväringar intresserade av nattvard och diskussion med militärpastorn

Behovet av personlig diskussion med militärpastorn har under de senaste åren ökat bland de finländska beväringarna. Också antalet som deltar i nattvard har ökat.
– Beväringarna har frågor kring människorelationer och penningbekymmer. Många som inleder sin militärtjänst saknar beredskap för den disciplin som råder i det militära och processen att anpassa sig kan bli väldigt tung, säger fältprosten Vesa Aurén. 
För de nya beväringarna som inledde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad i början av juli ordnades en gudstjänst genast den första söndagen.
– Vi strävar till att finnas med också vid militära övningar, och erbjuder beväringarna själavård i mån av behov. I militärtjänstgöringen ingår också lektioner där vi behandlar frågor kring världsbild och etik, där sådant som är viktigt i det militära tas upp, berättar Otto Granlund, militärdiakon vid Nylands brigad.

Vid Nylands brigad finns också Kristliga beväringsgruppen som samlas ett par gånger i veckan för diskussion, andakt och sång.

Fältnattvard allt allmännare

Mängden fältnattvarder som ordnas i terrängen har mer än fördubblats under de senaste två decennierna. I stället har gudstjänsterna på kasernerna minskat.
– Det är naturligtvis frivilligt att delta i nattvarden, men ca 90 procent av deltagarna brukar vilja delta. Den är också något vi får positiv respons på. Att delta i nattvarden i karga förhållanden på fältet upplevs av många som något som ger både ro och nya krafter, berättar Aurén.

Fältprosten möter i sitt arbete beväringar med olika religionstillhörighet och sådana som inte alls hör till något trossamfund.
– Till exempel för dem som hör till islam är det vanligt att vända sig till religionsrepresentanten i andliga ärenden. Fältprästerna missionerar inte utan finns till för att svara på det behov som beväringen har. Det andliga livet hör utan vidare hemma i militären på samma sätt som annan verksamhet som stöder det mentala och fysiska välbefinnandet och som upprätthålls av gemensamma skattemedel, såsom bibliotek, simhallar och kaféer, säger Aurén.