Föraktad för sin övertygelse

Människa. Inrikesminister Päivi Räsänen har fått vänja sig vid att bli kallad både kallblodig och naiv. Själv säger hon att den stora mängd positiva gensvar hon får väger upp för den ofta skoningslösa kritiken.
27.10.2011 kl. 13:00

Christa Mickelsson

Päivi Räsänen förstår att alla inte gillar hennes åsikter, men upplever sig missförstådd av medierna.

När jag träffar Päivi Räsänen i hennes arbetsrum vid inrikesministeriet står lunchsmörgåsar på bordet. Hon har precis kommit hem från ett sammanträde i Bryssel och ska snabbt hinna få något i sig innan hon ska vidare till nästa åtagande. Päivi Räsänen är liten och späd, men framstår som allt annat än skör. Med en genomträngande blick och energisk hållning välkomnar hon mig.

Hon är en kontroversiell kvinna. För den stora allmänheten har hon gjort sig känd som en konservativ kristdemokrat som står upp för traditionella värden och inte tvekar att ge politiskt inkorrekta uttalanden. Men vem är kvinnan bakom den till synes hårdhudade inrikesministern och hur har hennes övertygelse formats?

– Tron väcktes i barndomsmiljön. Min pappa jobbade på centralfängelset i Konnunsuo i södra Karelen och hela familjen bodde i ett hus på fängelseområdet, berättar Päivi Räsänen.

Från sovrumsfönstret såg hon in i fångarnas celler. På femtiotalet fylldes de av både mördare och sexualförbrytare och många av fångarna var unga.

- Där fanns 15-åringar som såg ut som barn. Jag funderade redan som liten på ondskan och vad fångarna egentligen hade gjort för att förtjäna sitt straff.

Till fängelset kom regelbundet kristna förkunnare.

- Det hände sig också att fångar vid olika tillfällen berättade om sin situation, hur de kommit till tro och fått förlåtelse. Det var i fängelsemiljön som kristendomens kärnbudskap blev klart för mig. Jag insåg att ondskan också fanns inom mig, att jag själv lika gärna kunde ha hamnat i samma situation som fångarna. Men jag förstod också, redan i skolåldern, att det fanns ett förhållande mellan synden och nåden, att Jesus dött för våra synder - både för fångarnas och för mina.

Läs hela profilen i Kyrkpressen 42/2011.

Christa Mickelsson



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10