Mediesmart och medievist

Ledare. Den här veckan har stiftets kyrkoherdar samlats på Lärkkulla. Bland alla administrativa och andliga ärenden har herdarna också hunnit jobba med sin medievana. Det är bra, för när man förstår andras utgångspunkter och arbetssätt slipper man en hel del onödiga friktioner. 29.9.2011 kl. 00:00

Både en och annan kyrkoherde har under de senaste åren våndats säkert över samtalet från lokaltidningen eller -radion. Som ansvarsperson i församlingen är det han eller hon som får lyfta luren  närhelst församlingen eller dess medlemmar hamnar i fokus.

Och naturligtvis - ju svartare förtecken, desto större är pressen, i dubbel bemärkelse.
Men det är också viktigt att veta utgångspunkten.

 Det allmänna klankandet på ”medierna” som nästintill ses generera snarare än rapportera om oegentligheter och missförhållanden - även i församlingarna - är en litania så vanlig att den nästintill är rumsren. Men det gör den ändå inte sann. Även journalister gör inget annat än sköter sitt jobb, och det hoppas man att kyrkoherdarna i Karis fick veta.

Mediernas uppgift är att kritiskt granska och bevaka det som sker i samhället och slå vakt om läsarnas, lyssnarnas och tittarnas rätt att veta vad som händer. Också inom kyrkan och lokalförsamlingen. Journalister har etiska ideal,  stipulerade i Journalistreglerna. I Finland, liksom  i många andra länder, har branschen skapat ett självreglerande organ - Opinionsnämnden för massmedier - som trots att den saknar juridisk status väger tungt moraliskt sett. I 35 punkter lyfter journalistreglerna fram allt från var journalistens grundläggande ansvar ligger (= hos läsaren) till etiska arbetsmetoder, och de är öppna och tillgängliga för vem som helst att ta till sig och begrunda.

Visst misslyckas vi journalister ibland, som alla andra. Men att sopa undan besvärliga medier med deras påstådda skrupelfrihet är därför att göra det lite för lätt för sig.

Suomen Kuvalehtis chefredaktör Tapani Ruokanen är själv också präst, omstridd men också prisbelönt i sin journalistgärning. Han påpekar att både medierna som kollektiv och kyrkan har ett drag av att uppfatta sig som en slags ”sanningsgemenskap” - och att det förenar dem.  Bägge, menar Ruokanen, har en grundidé om att deras uppdrag är att ”skydda de svaga” och det gör att de också har en släktskap när man ser vilken roll de anser sig axla i samhället. De bevakar så att säga samma flanker, men sneglar många gånger ändå snett på varandra.

I sanningsivern ligger också de största riskerna, för bäggedera. Det är lätt att gå över gränsen till när ens perspektiv färgas så starkt av ens förförståelse att resultatet blir osant.

För kyrkans del handlar mycket också om att alltmer ägna tid åt att förklara. Steget in i den kyrkliga verkligheten har blivit allt längre för allt fler. Det kräver att  de som möter medierna är beredda att ge de bitar som behövs för en förståelse, på ett förståeligt sätt. Gör man inte det är det ingen idé att efteråt sucka över sådant som gick snett.

May Wikström



Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39